.Nu växer det så det knakar!

Sådärja, nu var utsikten borta för alltid...

Jag är jätteglad! Lilla fina Idastina är ju bara en så alldeles underbar fantastisk hund. Årets säsong är faktiskt en av hennes bästa. Och hon är 10½år! Visserligen tar vi det lugnt med agilityklassen, men i Hoppklasserna? Jädrans vad det går undan! Bra placeringar hela tiden med bara liiiite tidsfel, förutom då förrförra helgen då jag till min stora glädje fick damma av hennes gamla tävlingsbok och få inskrivet PINNE!!!! Va??? Det är bara att konstatera: Hon är underbar, fantastisk, ljuvlig, kanonbra, fabulös, fenomenal och alla andra superlativer man kan komma på! Nu i helgen gjorde hon ett lopp med 1, 5 tidsfel där jag tryckte ut henne för mycket så det blev för stora svängar. Alltså, det hade ju blivit en RIKTIGT bra tid annars! Nu blev vi 5:a och det är jag så väldigt nöjd med.

Mira går också riktigt bra nu. Jag gjorde en miss i H2 ochj vips 0,09 tidsfel.... Snacka om surt... Men det blev en 3:e placering iallafall och det är ju trevligt! I A2 gjorde jag ännu en miss så det blev en disk, men sååååå bra hon lyssnade och gick! Snäva fina svängar, liter märklig slalom men avslutade perfekt! Gott hopp om framtiden alltså! Nån gång ska väl turen vara på min sida?

(det är den ibland, så lätt att glömma bara...)

Änglavakt!

Bild från Trellan. Attan vad de är snabba. .. Bilen ligger upp och ner. Den är mina barns.... Sonen har precis krupit ur den. Totalt oskadd!!!!! Jag körde precis förbi på andra sidan vägen. Det tog en stund innan jag insåg att det var ungarnas bil. Fy.... DEN känslan vill jag ALDRIG mer känna.

Otroligt proffsigt bemötande av poliserna och bärgaren. Och känslan att hitta sonen sittande helt oskadd på akuten i Trelleborg var otrolig. Prillig vallhundsmorsa var jag innan. Hur det blir nu vågar jag inte ens tänka... Inte sonen heller... Jag är så himla glad och lättad! Det finns verkligen änglar, det är jag säker på! Och Mirakel!!!

Brandövning

Nu har man minsann gått på brandskyddsutbildning och provat på praktiskt också minsann! Brandsläckaren gick fint och sedan fick vi prova på brandfilt också. Måtte man bara slippa det i verkligheten....

I helgen var jag och Flickorna i Skurup på inofficiell tävling. Ida gick så JÄTTEBRA! att jag verkligen önskade att hon var ett par år yngre iallafall... Hon vann en klass och kom treea i den andra på söndagen och var inte illa på lördagen heller. Mira kluddade lite (som vanligt...) men jag tog tillfället iakt att prova lite nya saker som vi tränat. Och det börjar nog funka.

Igår fortsatte vi den träningen på Charlottes fina kombinationer. Och det går verkligen bättre och bättre! Vi börjar nu kunna ha med varandra att göra lite mer på avstånd. Det känns bra, eftersom jag ofta är lite sen med handling. Det blir mycket bättre om jag har henne en bit framför mej.

Tränade också slalomingångar (som kluddade i Skurup). Det gick jättebra det också, så vi lämnade träningen igår på ett strålande humör, både Mira och jag!