tisdag 26 oktober 2010

Gnälldax....

Eländigt känns det nu. PRECIS allt jag pillar med eller omedvetet tänker pilla med går åt pipan. T o m sådant jag inte har en tanke på att pilla med går åt fanders och blir mitt fel.... Fattar det inte?
Tvättmaskinen gick sönder och en ny fick inköpas. En pytteliten stekt äggbit hoppade ur stekpannan och började brinna på spisen. Va?
Och fick ett fel med dokumenten i word som bara inte kan dyka upp. Den stackars killen på helpdesk trodde inte sina ögon och började gapskratta och nästan gråta på samma gång samtidigt som han upprepade "det KAN bara inte hända".... Och gav sig inte utan tyckte att jag hette Ellinor. För det stod det att jag hette när jag jobbade med dokumenten. Och som Ellinor skrivskyddade jag med lösenord oxå. Mitt framför ögonen på oss bägge två.
Kanske jag håller på med personlighetsklyvning?
Näe, nu får det vara nog. Hundarna vill iallafall fortfarande gosa med mej och så har jag en resa till Milano i april att se fram emot. Och mina fina barn har det bra och pratar med mej och jag har köpt nya fina knallgröna handdukar idag! :-)
Nu blir det att krypa ihop framför brasan och kela med mina tre pälsbollar!

söndag 24 oktober 2010

Promenaddax...



Långpromenad med de yngre som vanligt. En tur till Dalabadet och runt hela området. Fick lite påhälsning av en Lagotto med husse och matte lååångt bort. Mira sa inte ett knäpp utan uppförde sej exemplariskt. Schasade iväg den och sen fortsatte vi. Nisse var lite intresserad, men inte mer än vad han fick! :-)
Sedan var det Idas tur med det sedvanliga strandhugget. Hon njuter av att kunna strosa omkring och lukta och klissa lite här och där, men hon blir fort trött.
Nu är det dags för middag. Lammfärsbiffar och trattisar! Mums! Gott va? :-)

onsdag 20 oktober 2010

Inomhusträning

Igår började jag att träna i Ingrids ridhus med Mira i första hand. Bra vald dag med tanke på ösregnet.... Man blev blöt nog av att värma upp och gå av...
Jag har haft problem på vår "vanliga" tisdagsträning på sista tiden. Mörkret har ställt till det både för mej och för Mira. Sååå skönt att träna inne! :-)
Och Mira tog mej lite på sängen faktiskt. Visserligen har det gått ganska bra på sista tiden, men hjälp, vad hon var taggad igår! Blev lite fort och fel här och var, men sammantaget är det en ny hund jag har jämfört med i somras! Supermotiverad och glad och sprallig! Sååå himla kul att träna med henne! och till slut fick vi till det riktigt bra. Gjorde bl a ett snyggt bakombyte vid en slalomingång som jag är lite stolt över!
Nisse fick oxå springa lite, men han var totalt ointresserad av mej och sprang mest och tramsade. Blev bättre efter en stund, men jag tror att han just nu inte tycker att jag är himla kul. Beror ju på kissandet där jag kanske inte har världens mest positiva attityd precis.
Vi tar ett steg tillbaka. Måste träna slalom mer. Lossnade lite ett tag, men nu är det illa, illa....
Får väl leka lite mer, är ju inte min starka sida men det går så mycket bättre när vi är på samma våglängd... :-)

måndag 18 oktober 2010

Agilityfyrkanten

Så var det ju då dags för Nisses tävlingsdebut!
Marken var ordentligt frostig och det var ju faktiskt första gången på annan plan sedan nybörjarkursen hos Emelie.
Så det var ett himla snusande i starten, men efter en stund kom han igång. En miss (bara) i slalom, tunnel och sedan skulle det vara ett hopp. Men, nä.... Totalt utflippad.... Hej å hå, runt och fjant. Till slut fick jag sätta honom och "starta om" Sen gick det ganska hyfsat. Väl i mål var jag så full i skratt för han såg verkligen knasig ut!!! Öronen fladdrade och han hade fullt sjå med att kolla allt och nosa på allt och befinna sej överallt på samma gång...
Men det fanns faktiskt ljusglimtar.... Kunde styra honom (ibland) lite på håll. Kanonfina kontaktfält. Hyfsad slalom. Bra fart. Så helt katastrof var det nog ändå inte....
Så nu tar vi nya tag! Det är ju ändå ett bra tag tills tävlingslivet börjar på allvar....

Kikas på varandra


Nejmen titta vad jag hittade! Idas son och Miras brorsa Diego och Nisse Pisse står och kikas på varandra genom altandörren! Och ja, såklart är det Mira som är som en spökskugga vid sidan om.... :-)
Lite gulligt är det att både Mira och Diego har ena örat på sniskan.....

torsdag 14 oktober 2010

Ingen rolig dag

Idag tillhör en av de dagar man bara vill ska gå över, försvinna...
Feber, ont i kroppen, men då ringer sjukgymnasten och pratar om något han fått remiss på om mej och det var då inte det jag hade tänkt mej. Knappt vaken och ilsken meddetsamma. Ja, inte på sjukgymnasten utan på läkaren. Tänkte mej att krypa ner i sängen igen när det ringer igen. Full gång igen, fast denna gången är det jobbet som spökar. Slutar med att jag får klä på mej och åka dit och jobba några timmar. Nisse fick följa med i ren protest....
Inga kakelplattor har kommit, vi fattas ju 8 halvor..... Inte en glimt av en enda hantverkare.....
Tvättmaskinen är paj och vi måste ha en ny.
Sonen skulle komma hem, men inte sjutton kom han.
Men allt detta hade varit helt OK.
För det allra allra värsta och ofattbara är att ännu en fin, go, rolig, härlig människa har lämnat oss. Jag kan bara inte få in i skallen att det har hänt.
Suck, nä nu ska jag krypa ner och hoppas kunna somna.

onsdag 6 oktober 2010

Roligaste träningen!

Äntligen!
Halleluja och alla andra uttryck kan användas för träningen med Mira igår!
SOM jag har längtat efter att det roliga skulle komma tillbaka! Igår gjorde det det ÄNTLIGEN!
Roliga övningar med varierande svårighetsgrad och full fart. Och att se att kursen härom veckan spelat roll känns bara super!
Det JAG tycker är meckigt som serpentiner och threadle köper Mira med hull och hår. Jag tror att det beror på att det är så klart och tydligt för henne när jag gör rätt. Det riktigt syns på henne att hon är evigt tacksam att jag visar vad jag vill.
Som grädde på moset gjorde hon en riktigt tjusig slalomingång som hon aldrig gjort och bakombyte vänster börjar också funka utan fulsnurr!
Känslan efter träningen är helmysig. Att träna med en motiverad och glad Mira är det bästa som finns och gårdagen var en riktig hit!
Så kul var det ju då inte att komma hem och se att sur Nisse pinkat på sängöverkastet i gästrummet, i vardagsrummet och på Emils nya jacka... Jäkla hund! Det är ju som ha protesterar att jag går, men milde tid, nån gång måste han ju vänja sej!!!

måndag 4 oktober 2010

Vakthunden


Dags att vakta mattes kontor igen. Tur jag finns som kan hålla styr på allt löst folk så att matte kan jobba ifred. Eller nåt... Iallafall är jag nog ganska populär. Utom hos några som "av princip" måste tycka en massa. Jag kan bita dom, eller kissa på dem, men det tycker matte är en dum idé. Det tycker inte jag! Nä, nu måste jag jobba igen! Det kommer någon där borta. Ah, en kliare! Kanon! Ska bara koppla på charmen...

söndag 3 oktober 2010

Bara förvinna....

Nu, en vecka efteråt kan jag skriva ner vad som hände förra veckan.
En kollega med mycket stor kompetens och kunskap gick ur tiden. Helt plötsligt tyckte jag.
Mått dåligt under sommaren och blev opererad i slutet av augusti. Då hittade man förmodade tumörer, men det var nog inte så farligt, beräknade att komma tillbaka och jobba som i förra veckan.
Men så blev det inte. Istället avled kollegan förra veckan. Precis lagom till pension, resor och nyköpt boende. Stor chock och ett stort, stort kompetenshål, som inte kan fyllas sådär på ett kick.... Och tomt.
Naturligtvis triggar ju sänt här igång många tankar. Om vad som är viktigt och om vad som inte är viktigt. Badrum och duschkrångel, t ex är inte viktigt, krama dottern i soffan ÄR viktigt, dammtussen under soffan är det inte. Hjälpa sonen med flytt är viktigt, krama om kompisen som har kroniskt ont är också viktigt. Att ringa svärmor är också viktigt..... Att handla nyaste telefonen är definitivt INTE viktigt.
Osv.......
Och framförallt, att inte ta varandra för givna, det kan gå så hiskeligt fort att man blir utan varandra....

En Golf kanske?



Efter lite vånda så ska vi sälja den där Golfen vi hade sånt bry med att få fatt i i våras... Dotten skulle ju ha bil till sitt sommarjobb och det var kanske inte så bra att vara tre som behöver bil och bara ha två... Det blev jag som drog kortaste strået och fick lifta till jobb... Inte farligt, jag fick trevligt sällskap på kuppen ju, men det höll inte, så maken och jag letade bil tills vi blev blå, nästan.... Ni skulle bara veta vad vi provade.... Att det bara finns så mycket skit på våra vägar! :-(
Till slut dök denna upp och vi köpte den lite panikartat. Men så bra den är! Helt enkel, inga extrasaker föruton stereon. Och går som en klocka! Ingen rost (!) och bra däck. Nyskattad, nytt batteri och nybytt kamrem. Några skavanker utanpå , jättefin inuti.
Dotten vill ju såklart behålla den, men det går liksom inte att vara student och ha bil... Å vi renoverar ju bdrum och det vore inte helt fel att kunna sätta pengarna där istället.....


Suck, nu ska nån bara vilja köpa den också....