---både med det ena och det andra. Träningen igår var kanon! Mira gjorde väl kanske inte nåt perfekt lopp (2 banor) men den motivationen hon visade har jag inte sett hos henne på MÅNGA år! Jätteroligt! Och att klara kluriga kombinationer med många lockande tunnelöppningar har väl inte varit vår specialare precis med de sista veckorna har det verkligen fungerat bra!
Nisse var liiiite ofokuserad igår, men banorna var egentligen alldeles för svåra för en sådan liten sparv, även om jag fixade lite annan väg. Men jag är såååå nöjd med hans framsteg och ser som sagt verkligen fram mot debuten. Måler i Östra Ljungby är att STARTA, inte mer. Det blir ju nytt med publik och skällande hundar (nåja, kanske inte....), domare och visselpipor och framförallt en knasig tävlingsnervös matte.....
Sista tillfället var det igår iallafall med tisdagsgruppen inne. STORT TACK! till Silfverbergs för alla roliga lärorika kombinationer och banor! :-) Jag har nog aldrig märkt en sådan förbättring som denna vintern tack vare tisdagsträningen och våra kanonbra söndagsträningar med vinterträningsgruppen i Trellan. Från att totalt ha tappat motivation till att verkligen se fram emot sommarsäsongen gör att humöret är på topp!!!! :-)
Har idag införskaffat en fin röd sele till Mira. Men Nisse kan få låna för han var riktigt stilig i den! :-) Halva priset var ju heller inte dumt... Och lätt att ställa in och sitter som en smäck! Och Back onTrack-nättäcket är tydligen äntligen på väg! På tiden om man säger... Jag beställde det till Idahjärtat... Som jag för övrigt saknar alldeles otroligt....
Nu är det kudd-tajm... Kanske får man sova utan ont i ryggen idag? Var hos sjukgymnast som meckade med elektrisk akupunktur och ultraljud och grejer. Inte trodde jag att det kunde hjälpa, men det känns faktiskt MYCKET bättre. Är en maffig inflammation i ett muskelfäste i skinkan som strålar upp i både rygg och ner i ben. Som det kan bli.. Sittfläsket tål tydligen inte hur mycket som helst! :-D
onsdag 23 mars 2011
måndag 14 mars 2011
Husvisning
Maken å jag har så smått börjat fundera på att skaffa oss ett mindre 1-planshus. Det ligger väl ett antal år fram i tiden, men för att kolla läget gick vi på husvisning i går.
Det var den mest illa skötta visningen jag varit på (förutom den då på det hus vi bor i....). På plats konstaterade vi att det nog var minst ca 12 par med eller utan barn som skulle klämma in sig på 95 kvm. Eftersom det var föranmälan till visningen skulle man ju kunna tycka att den blev delad... Men nä. På utsatt tid stod vi och väntade på att mäklaren skulle öppna dörren. Nej, ingen öppnade. 10 minuter sen fräste han in på parkeringen i sin nya fräsiga Audi och mumlade nåt som kanske var ett "ursäkta". Öpnnade dörren, ställde ner hinken med plasttossor och släppte in folk. När man klev in var det MYCKET tydligt att han borde ha varit där minst en halvtimme innan och vädrat ut....
Man var ju redan lite irriterad, och den massiva rökdoft som slog emot en gjorde nästan att man vände och gick hem.
Nå? Hur var det då? Nä, alldeles för mycket att göra för oss. Omtapetsering och golvläggning i hela huset, uterummet var inte i bästa skick, gammal värmeanläggning och tvättstugan var heller inte ingen hit. Men för dem med tid och ork och verkligen vill göra huset till "sitt" hade det potential fast priset var för högt för det skicket. Fint badrum, men "bara" bubbelbadkar? Med tanke på att jag just för tillfället har ryggont, var ju tanken på att klättra i och ur detta varje gång man skulle duscha bara helt ute... men lagom stort hus med lagom trädgård och ett fint kök.
Men framför allt... det huset behövde verkligen en mäklare som brydde sej! Ägarna betalar ju faktiskt dyra pengar för att mäklaren ska saluföra och sköta försäljningen av deras egendom. Och med en mer engagerad mäklare hade man kanske inte varit negativ redan innan man satte fötterna i huset.... DEN mäklaren ska iallafall inte vi anlita!!!
Blev ingen agilityträning igår. Ryggen spökar ordentligt så springa finns inte just nu. Skulle ju börja dra i rotborsten Nisse också, men det går inte det heller. Skit oxå! Han ser för hemsk ut!
Och jag skulle ju verkligen vilja träna, debuten närmar ju sej med stoooora steg.
På tisdag kommer dotten hem! :-) Underbart! Det är ALLDELES för långt till Växjö, och det ska bli såååå skönt att få "hem" henne snart!
På tal om att få hem henne, ÄR DET NÅN SOM HAR NÅN BRA LÄGENHETSKONTAKT? Tösen vill bo i Malmö och det verkar stört omöjligt.....
Det var den mest illa skötta visningen jag varit på (förutom den då på det hus vi bor i....). På plats konstaterade vi att det nog var minst ca 12 par med eller utan barn som skulle klämma in sig på 95 kvm. Eftersom det var föranmälan till visningen skulle man ju kunna tycka att den blev delad... Men nä. På utsatt tid stod vi och väntade på att mäklaren skulle öppna dörren. Nej, ingen öppnade. 10 minuter sen fräste han in på parkeringen i sin nya fräsiga Audi och mumlade nåt som kanske var ett "ursäkta". Öpnnade dörren, ställde ner hinken med plasttossor och släppte in folk. När man klev in var det MYCKET tydligt att han borde ha varit där minst en halvtimme innan och vädrat ut....
Man var ju redan lite irriterad, och den massiva rökdoft som slog emot en gjorde nästan att man vände och gick hem.
Nå? Hur var det då? Nä, alldeles för mycket att göra för oss. Omtapetsering och golvläggning i hela huset, uterummet var inte i bästa skick, gammal värmeanläggning och tvättstugan var heller inte ingen hit. Men för dem med tid och ork och verkligen vill göra huset till "sitt" hade det potential fast priset var för högt för det skicket. Fint badrum, men "bara" bubbelbadkar? Med tanke på att jag just för tillfället har ryggont, var ju tanken på att klättra i och ur detta varje gång man skulle duscha bara helt ute... men lagom stort hus med lagom trädgård och ett fint kök.
Men framför allt... det huset behövde verkligen en mäklare som brydde sej! Ägarna betalar ju faktiskt dyra pengar för att mäklaren ska saluföra och sköta försäljningen av deras egendom. Och med en mer engagerad mäklare hade man kanske inte varit negativ redan innan man satte fötterna i huset.... DEN mäklaren ska iallafall inte vi anlita!!!
Blev ingen agilityträning igår. Ryggen spökar ordentligt så springa finns inte just nu. Skulle ju börja dra i rotborsten Nisse också, men det går inte det heller. Skit oxå! Han ser för hemsk ut!
Och jag skulle ju verkligen vilja träna, debuten närmar ju sej med stoooora steg.
På tisdag kommer dotten hem! :-) Underbart! Det är ALLDELES för långt till Växjö, och det ska bli såååå skönt att få "hem" henne snart!
På tal om att få hem henne, ÄR DET NÅN SOM HAR NÅN BRA LÄGENHETSKONTAKT? Tösen vill bo i Malmö och det verkar stört omöjligt.....
onsdag 9 mars 2011
Träning med framgång!
Söndagsträningen ar riktigt rolig. Denna gång var det Miras tur att få vara med och hon är så himla taggad! Det är nog så att det är en dam som gillar mer att träna än att tävla. Vi gör några starter nu i vår, funkar det inte har vi fortsatt kul på träningsplanen! Lite synd vore det, eftersom det faktiskt går himla bra nu!
Det visade hon även i går i Ingrids ridhus. Silfverbergs hade med sig en bana som inte var alltför lätt, men heller inte jättesvår. Typ svår klass 2, lätt klass3. Motivationen var på topp och att springa med henne så fokuserad och följsam ger mej en riktig kick! Den känslan klåddes bara av att springa ett perfekt lopp med Ida.... som jag lite inom parentes saknar nåt alldeles otroligt....
Nisse var också med igår, och jag tog det som ett ordentligt test på var vi stod. Banan var egentligen alldeles för svår för oss, men till min stora glädje gick det riktigt, riktigt bra! OK fokus och väldigt följsam! Det som blev fel låg inte på honom utan på mej, jag var inte riktigt med på noterna och togs lite på sängen av att han var så himla duktig! :-)
Superfin slalom, "ut" och "runt" gick alldeles strålande, det enda som egentligen inte funkade var bakombyte vid tunnel. Det har vi nog inte alls tränat...?
Placerade ut Claes som fiktiv "domare" för att kolla om han (Nisse alltså...) skulle springa och hälsa. Och jo, det ville han, men kom direkt när jag kallade. Lite träning på det också så blir nog det bra.
Detta var faktiskt första gången vi på riktigt tränat på en hel bana och jag är bara så nöjd! Jag ser verkligen fram emot att börja tävla, det ska bli jätteroligt! Premiären blir i Östra Ljungby och sedan i Ystad. Första officiella blir nog i Skurup, beroende på hur det går på de inofficiella. Det är ju lite speciellt att tävla inomhus där, hög ljudnivå och mycket som distraherar. Men Mira är anmäld och ska tävla, så vi gör nog ett försök!
Det visade hon även i går i Ingrids ridhus. Silfverbergs hade med sig en bana som inte var alltför lätt, men heller inte jättesvår. Typ svår klass 2, lätt klass3. Motivationen var på topp och att springa med henne så fokuserad och följsam ger mej en riktig kick! Den känslan klåddes bara av att springa ett perfekt lopp med Ida.... som jag lite inom parentes saknar nåt alldeles otroligt....
Nisse var också med igår, och jag tog det som ett ordentligt test på var vi stod. Banan var egentligen alldeles för svår för oss, men till min stora glädje gick det riktigt, riktigt bra! OK fokus och väldigt följsam! Det som blev fel låg inte på honom utan på mej, jag var inte riktigt med på noterna och togs lite på sängen av att han var så himla duktig! :-)
Superfin slalom, "ut" och "runt" gick alldeles strålande, det enda som egentligen inte funkade var bakombyte vid tunnel. Det har vi nog inte alls tränat...?
Placerade ut Claes som fiktiv "domare" för att kolla om han (Nisse alltså...) skulle springa och hälsa. Och jo, det ville han, men kom direkt när jag kallade. Lite träning på det också så blir nog det bra.
Detta var faktiskt första gången vi på riktigt tränat på en hel bana och jag är bara så nöjd! Jag ser verkligen fram emot att börja tävla, det ska bli jätteroligt! Premiären blir i Östra Ljungby och sedan i Ystad. Första officiella blir nog i Skurup, beroende på hur det går på de inofficiella. Det är ju lite speciellt att tävla inomhus där, hög ljudnivå och mycket som distraherar. Men Mira är anmäld och ska tävla, så vi gör nog ett försök!
Mera lösa hundar....
...eftersom kollegans hund blev påhoppad häromdagen. Han bor i Malmö och sambon var ute med hans ursnälla lilla labrador. I koppel.
Hej och hå! Där slet sig en Pitbull och rusar på lilla fröken, biter tag i halsen och släpper INTE! "Matten" som senare visar sig vara hussens syster, hojtar och viftar, men ack nej, här släpps inte. Sparkar och slag. Nej Släpper inte. Vrål och skrik! Nej, släpper inte. Lilla frökens matte ringer maken som sätter sig i bilen och i full karriär kör till skådeplatsen. Då har monstret släppt lilla fröken, huggit tag i "mattens" hand och tuggat ordentligt för att sedan ännu en gång ta tag i lilla fröken. Denna gången över ändan.
Nu rings det efter polis och efter en låååång, låååång stund släpper eländet och polisanmälan skrivs på plats.
"Mattens" kommentar:
- Den är ju så snäll!!!! Har aaaaldrig gkort så här..... Måste varit nåt som lilla fröken gjort! Det är inte min hund, det är min brors. Näe, den som är så snäääääääll!!!
Jamen jisses.... ssäger hon som står där med söndertuggad hand.
Hur gick det med lilla fröken? Bra tack och lov! Monstret hade bara fått fatt i skinnet och de såren är omlagda. Hur det gått med psyket får man väl se.....
Till sist. Monstret hade ett ynkligt halsband med plastknäppe......
Jamen suck.....
Hej och hå! Där slet sig en Pitbull och rusar på lilla fröken, biter tag i halsen och släpper INTE! "Matten" som senare visar sig vara hussens syster, hojtar och viftar, men ack nej, här släpps inte. Sparkar och slag. Nej Släpper inte. Vrål och skrik! Nej, släpper inte. Lilla frökens matte ringer maken som sätter sig i bilen och i full karriär kör till skådeplatsen. Då har monstret släppt lilla fröken, huggit tag i "mattens" hand och tuggat ordentligt för att sedan ännu en gång ta tag i lilla fröken. Denna gången över ändan.
Nu rings det efter polis och efter en låååång, låååång stund släpper eländet och polisanmälan skrivs på plats.
"Mattens" kommentar:
- Den är ju så snäll!!!! Har aaaaldrig gkort så här..... Måste varit nåt som lilla fröken gjort! Det är inte min hund, det är min brors. Näe, den som är så snäääääääll!!!
Jamen jisses.... ssäger hon som står där med söndertuggad hand.
Hur gick det med lilla fröken? Bra tack och lov! Monstret hade bara fått fatt i skinnet och de såren är omlagda. Hur det gått med psyket får man väl se.....
Till sist. Monstret hade ett ynkligt halsband med plastknäppe......
Jamen suck.....
tisdag 8 mars 2011
Lösa hundar på morgonpromenaden
Om dessa tycker inte jag.... Eller rättre sagt om deras hussar och mattar! Det börjar bli ett elände att få ta morgonpromenaden i lugn och ro på Serresjöområdet.
Idag såg jag en lös schäfer med tillhörande husse en bit bort. Vänder då av lite och fortsätter ett annat håll. Ser att husse kopplar och går förbi. Då hojtar husse: Va e de? Min hund är jättesnäll! Ingen fara! Svarar: Nänä, vad bra, men jag håller mej på avstånd från lösa hundar! Hussen skakar på huvet och muttrar nåt.
Vi går vidare runt området och i mina tankar är jag i en annan värld när jag kommer till en "korsning" Och vem kommer där? Jo, schäfern! Lufsar lugnt fram till oss och husse kallar halvhjärtat in den. men, nä! Inte intresserad av husse. Ber honom kalla in hunden, för nu är den intill oss. Nä.....
Mira är jätteduktig och Nisse också. Är båda ganska lugna medans jag försöker hålla ordning på koppel, terriers och stor schäFer som är jättenyfiken och snart trasslar in sej i smeten. Husse står lugnt och tittar.
-Kan du ta hand om din hund och gå nu?
-Min hund e snäll!
- Jamen så bra, det är inte mina!
- Va fan! Då ska du börja lära dina hundar umgås med andra!
- Jaja, kan du ta din hund nu och gå? Den är säkert jättesnäll, men den är LÖS och mina är i koppel!
- Va? Kan du lugna ner dej, eller, Säger ju att min hund e snäll
.
Nu var hunden inne i trasslet, och ja, den var snäll. Men nu började Mira känna sig pressad och DÅ vet man ju vad som händer!
Snärtade till schäfern över bogen med koppeländen. Då blev det liv på hussen.
-Du slår jävlar inte min hund!
- Ta din hund och gå. Nu blir jag skitförbannad.
- Säger ju att min hund är snäll! E du knäpp? Ska ju kunna umgås! Helknasig är du!
- Ta din hund och gå. NU!
Till slut kallar han in hunden och lufsar vidare, muttrande om knasiga, vansinniga fruntimmer.
Ja, helt rätt! Jag blev jättearg!
1. JAG bestämmer vem mina hundar hälsar på. Jag vill INTE ha kennelhosta och noskvalster å sånt skit!
2. STÅR det på hunden att den är snäll? Eller är det ett otroligt sällsynt exemplar som kan prata? Vad är en snäll hund?
3. Är man inte rädd om sin hund? Det är väl inte självklart att MIN hund är snäll???? Och vems fel hade det blivit om Mira bitit.....
4. Man kan aldrig förutse vad som händer när en lös hund ger sig i kast med hundar som är kopplade. Hur "snälla" de än är!
5. Och lagen säger att du MÅSTE ha full kontroll på din hund!
6. Tänk om jag är hundrädd????
Är jag ett vansinnigt fruntimmer? Ska jag inte kunna få gå med minna terriers kopplade på en lugn morgonpromenad???
Idag såg jag en lös schäfer med tillhörande husse en bit bort. Vänder då av lite och fortsätter ett annat håll. Ser att husse kopplar och går förbi. Då hojtar husse: Va e de? Min hund är jättesnäll! Ingen fara! Svarar: Nänä, vad bra, men jag håller mej på avstånd från lösa hundar! Hussen skakar på huvet och muttrar nåt.
Vi går vidare runt området och i mina tankar är jag i en annan värld när jag kommer till en "korsning" Och vem kommer där? Jo, schäfern! Lufsar lugnt fram till oss och husse kallar halvhjärtat in den. men, nä! Inte intresserad av husse. Ber honom kalla in hunden, för nu är den intill oss. Nä.....
Mira är jätteduktig och Nisse också. Är båda ganska lugna medans jag försöker hålla ordning på koppel, terriers och stor schäFer som är jättenyfiken och snart trasslar in sej i smeten. Husse står lugnt och tittar.
-Kan du ta hand om din hund och gå nu?
-Min hund e snäll!
- Jamen så bra, det är inte mina!
- Va fan! Då ska du börja lära dina hundar umgås med andra!
- Jaja, kan du ta din hund nu och gå? Den är säkert jättesnäll, men den är LÖS och mina är i koppel!
- Va? Kan du lugna ner dej, eller, Säger ju att min hund e snäll
.
Nu var hunden inne i trasslet, och ja, den var snäll. Men nu började Mira känna sig pressad och DÅ vet man ju vad som händer!
Snärtade till schäfern över bogen med koppeländen. Då blev det liv på hussen.
-Du slår jävlar inte min hund!
- Ta din hund och gå. Nu blir jag skitförbannad.
- Säger ju att min hund är snäll! E du knäpp? Ska ju kunna umgås! Helknasig är du!
- Ta din hund och gå. NU!
Till slut kallar han in hunden och lufsar vidare, muttrande om knasiga, vansinniga fruntimmer.
Ja, helt rätt! Jag blev jättearg!
1. JAG bestämmer vem mina hundar hälsar på. Jag vill INTE ha kennelhosta och noskvalster å sånt skit!
2. STÅR det på hunden att den är snäll? Eller är det ett otroligt sällsynt exemplar som kan prata? Vad är en snäll hund?
3. Är man inte rädd om sin hund? Det är väl inte självklart att MIN hund är snäll???? Och vems fel hade det blivit om Mira bitit.....
4. Man kan aldrig förutse vad som händer när en lös hund ger sig i kast med hundar som är kopplade. Hur "snälla" de än är!
5. Och lagen säger att du MÅSTE ha full kontroll på din hund!
6. Tänk om jag är hundrädd????
Är jag ett vansinnigt fruntimmer? Ska jag inte kunna få gå med minna terriers kopplade på en lugn morgonpromenad???
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)