En rufsig rapport

Man fick åka och träna på klubben igår minsann! Matten kom hem i tid och fick ätit, (himla tur det, hon blir odräglig annars....) och packat grejerna och KOM I TID!
Men hallå! Attans vad det var kallt och dimmigt! Krasade under tassarna och några kontaktfält blev det inte tal om alls.... Fast matte säger att vi verkligen måste träna det...
Claes hade med sig en hoppebana som var skitskojig! Tyckte jag iallafall. Den banan jag gjorde. Men den var visst inte riktigt som Claes hade tänkt sig.... Sa matte.... Men va sjutton, VARFÖR får man aldrig ta den tunnelingång som är närmast??? Va? Fattar inte det? Och VARFÖR ska man in emellan hindren? Nu när man verkligen har fått upp farten? Va????
Matten blev iallafall ganska glad över att jag fixade en Jaako och gjorde flera stycken fina slalomar. Jaja, vad är en tunnelingång en vanlig måndag när man gör nåt annat bra......?
Nu var det ju så att det fanns en ovanligt smaskig underbar LUKT där. Kunde inte riktigt referera vad det var, så jag kollade av allas rumpor. Blev faktiskt ganska spattig av lukten. Men ingen var "skyldig". Fast det var ju en rumpa jag inte kom i närheten av, kanske var det hon som doftade så gott??? Matte pratade nåt om "löp", kanske var det det? Nyttigt tyckte hon också att det var. Fattar noll. Men skulle väldigt gärna utforska saken vidare....
Det verkade faktiskt som om alla mer eller mindre spattade sig lite på grund av lukten. Utom Arn, fast han har ju inga kulor kvar. Dom är jag rädd om. Matte säger att om jag inte slutar med att kissa inne åker dom! Hu, undrar vart dom åker???? Men det låter inte bra, så jag kissar faktiskt inte så ofta längre. Bara ibland när jag blir väldigt osäker och känner mig ensam t ex när alla småhussar och småmattar åker hemifrån. DET tycker jag inte om. Mira bara himlar med ögonen och suckar och säger att det ALDRIG skulle falla henne in att kissa inne. Nähä? Och? Som om jag bryr mej?
I vilket fall är det tydligen Skitmiras tur att träna idag. Typiskt, för det är i Ingrids fina hall och dit vill jag! Fasen också....
Och matte pratar om frisör till helgen! På tiden! Det har gått så långt att jag såg mig tvungen att skriva till Åsa, (min uppfödare) och be om förbarmande. Så till helgen ska jag bli fiiiin Borderkille igen! Jag e jätterufsig, mer lik en gammal sleten toaborste än en fin svart Borderterrierhane. Så det är inte konstigt att den goda luktens ägare inte visade nåt större intresse....
Hälsningar
Nisse von Rufs de la Rotborste

Lyx på träningsvis

Igår lyckades jag ta mej hem i tid, inga telefonsamtal, hittade den svarte skiten under köksbordet i färd med att tugga på köksmattefransar, klä på mej träningskläder och ge mej iväg till Ingrid innan nåt annat hände.... Puh....
Och lyckades komma först!!!! Va? När hände det sist? Det tog 35 minuter i ganska lugn takt och det är 10 minuter längre än till "gamla" ridhuset. Absolut helt OK! :-)
För mej som tycker så jämrans illa om att springa i mörker på halt underlag är det ju rent ut sagt ren träningslyx att springa inomhus i en hall med suveränt underlag och perfekt belysning! Kunna ha på sej skor som mina fötter accepterar och verkligen se var man springer och vad Pinke hittar på! Och någon som kommer med kanonfina bankombinationer! Tack Silfverbergs! Ni har alltid med bra dylika tingestar! Bonus blir ju sedan de trevliga träningskamraterna!!!
Ja, alltså, det betyder jättemycket när alla delarna i ens träning fungerar och nu har jag ju ingenting att skylla på när det gäller den här biten iallafall! :-)
Nä, nu är det ju nadra bitar.... Konditionen är det ju bara jag själv som kan göra nåt åt och våra färdigheter rent agilitymässigt är det ju meningen ska bli bättre och bättre.... :-D

Igår började Nisse ganska mediokert, men allt eftersom blev det bättre och bättre och för att bara ha tävlat en säsong med sin tröga matte måste jag nog säga att han är ganska duktig. Vi måste träna klätterhinder under vintern, det slirar ganska mycket där just nu. Ska vi få våra efterlängtade pinnar i Agilityklassen måste vi få ordning på dem.... Även Jaakosarna var inte OK, och eftersom jag tjänar ganska mycket tid (= steg...) på sådana vill jag verkligen ha ordning på dem. Annars flöt det på bra. Det är bara det där förbaskade skällandet som stör ut mej. Jag kan verkligen inte förlika mej med det.... Igår skällde han så han nästan ramlade ikull. Måste få stopp på det...

Så idag sitter jag och suger på träningskaramellen och längtar redan till nästa tisdag! Då blir det Miras tur. Och nåja, måndagsträningen tänkte jag ju också vara med på. Det är en rolig grupp och Claes brukar göra bra banor som passar oss.

Känns gött!

Helgens inofficiella tävling i Ystad var ett riktigt trevligt arrangemang som bara blev ännu bättre av det fantastiska vädret! Jag hade glömt vinnarskallen hemma och satsade bara på att pälsbollarna skulle ha en trevlig agilitydag. Och DET hade vi verkligen!!!
Agilityettan med Nisse blev en lååångsam historia där han gick ur slalom och HOPPADE av vippan! Va???? Tror att det var de tjusiga hornen som växte ut på riktigt.... Nä, eller protest mot utklädningshornen han varit tvungen att ha på sig precis innan... Iallafall var det inget bra alls, men det glömde vi snabbt!
Hopp Öppen blev däremot en helt annan historia! Han gick så himla bra och känslan av att han skulle kunnat springa ännu fortare om jag bara orkat och placerat mej rätt var helt suverän! 6a blev vi med 0 fel och 6½ sekund under ref-tiden! Och mer att ge.... Wow!!!
Sen att det blev disk i AÖ gör inte så mycket för han gick egentligen väldigt bra där också!!!
Men den stora glädjen igår var ju Mira! Jag blir så glad ända in i märgen när vi befinner oss på samma planet och att få springa med en frisk, glad positiv tjej är oslagbart! Hon gjorde ett suveränt HÖ-lopp. Tyvärr ett missförstånd vid ett hopphinder, men resten!!!! Det gick nog 5 sekunder och ny "startfart" innan hon kom igång igen och ändå var vi nästan 3 sekunder under referenstiden! Agilityn gick lite makligare och fel i slalom, som tog tid, men det gick ändå skitbra! Är såååå nöjd! :-)