Utehelg med massor av nya lärdomar

Isabelle och Jounikurs hos Åsa. Skulle vi fixa det? Skulle vi få valuta för den ganska höga kursavgiften? Skulle mattens tröga inlärning knasiga fötter/ben och taskiga motorik kunna ta in allt nytt???
Lördagen började med två kombinationer. Nisse var helt ointresserad och glodde mest på annat. Tills matte fick tillsägelse att säga ifrån och visa vem som bestämde.... DÅ började det lossna. Jaakosar och krokar och LITA PÅ DIN HUND!!!!
Eftermiddagsbanan var svår och jag hade verkligen svårt att få det jag tänkte att faktiskt funka i praktiken. Frasen "det är svårt att lära gamla hundar sitta" kunde nog mer översättas till "Gud vad svårt det är för tröga gamla mattar att göra krokar och blindbyten...."
Varmt som attan var det och svetten rann och till slut så kändes det som om både ben och hjärna sakta koktes till en kladdig smet... Men efter en paus med promenad och vätska och hjärnvila så satte vi banan. Inte världens snabbaste, men ben och huvud OCH hund lyckades ta sig från start till mål!!! Med blindbyten och hela konkarongen! DEN känslan var ljuvlig och vi kom hem på ett strålande humör.
Söndagen fortsatte på samma tema och slutade på samma sätt förutom en "tysk" som jag verkligen måste träna mer på... Känner att vintern ska ägnas åt metodträning för att få det att sitta i ryggraden så jag inte måste tänka så himla mycket. Har ju ändå fullt upp med att springa och komma ihåg banan....
Nisse skötte sig exemplariskt förutom en sak. Den lille svarte spolingen har börjat skälla när vi springer! Jag AVSKYR det! Och han var så upptagen med att skälla att han inte kunde koncentrera sig i slalom. Till slut fick jag ryta TYST!!!!! för att få styr på honom. Helt utflippad blir han och det tar ju en massa energi som han faktiskt behöver för att fokusera och ta sej framåt. Får fundera ut hur jag ska hantera det här... hm.....
Så sammantaget blir det svar JA på frågorna. Vi fixade det och Åsas underlag på agilityplanen var perfekt för mina fötter! Inte ett dugg besvär och när hände det sist? Motoriken får jag träna på och kondisen .... ja, där vet man ju redan vad man måste göra.....
Tycker fortfarande att kursavgiften var saftig MEN jag har ju fått så många nya infallsvinklar, metoder och ideer att jag faktiskt tycker att det var värt det. Men det är ju inte något man kan göra för ofta.....Nu är det ju upp till mej att se till att jag förvaltar investeringen väl och att det faktiskt kommer något ut av den!
Nu är både kropp och knopp utslagna och sängen härgrar, mjuk och skön...
Och imorgon är det dags igen. Jobb å sedan klubbtävling. Och till helgen.... SPA!!!!! Längtar eller??? :-) :-) :-)

Lite segt är det nu....

Det där jobbebeslutet som skulle tagits för 14 dagar sedan och som sedan skulle tas idag har inte tagits... Ajamen vad sjutton håller de på med????
Därför känns det lite ur fas just nu och jag orkar inte riktigt ta tag i saker och ting känns det som. Skit också....
Iallafall var ju Pälsbollarna på äventyr i helgen och vad jag förstår var banorna inte helt enkla.... Mira fjantade ut sig i H3an, letade väl efter mej och fick Josefin att bäva inför lagtävlingen.... Men där hade hon skärpt till sej och laget kom minsann 2a i Agilityklassen! Kul! Sedan blev det disk i Hoppklassen.... Nisse diskade sej i en klass och knatade runt med 20 fel i en men laget diskade sej i bägge.... :-(. Nåja bättre lycka nästa år!!! :-) Tycker nog att vi har all anledning att fortsätta, laget är ungt och har under året blivit riktigt duktiga!
Närmast väntar träningshelg hos Åsa och det ser jag sååååå mycket fram emot! Bägge får följa med men det är Nisse som ska köra, kanske Mira får springa ett varv. Men jag vill inte ha henne ensam hemma i två dagar.
I lördags var vi på systersons dop i lund. Det var ju därföt P-bollarna var på äventyr utan mej. Trevlig tillställning, alltid kul att träffa den närmaste lilla släkten! Stor skillnad, pappans släkt var klart överrepresenterad...
Går ju på Rallylydnad också och i torsdag fick Mira följa med. Tänkte att det där blir nog segt, men hon var riktigt, riktigt duktig! Så nu ska jag anmäla till en nybörjartävling i Hörby i december. Har ju lite tid att träna fram tills dess....

Puh, massor uppbokat!

Att man inte lär sig... Hela hösten är uppbokad och nu anmälde jag mej till en kurs till.
Jag som tycker om att kura höst har nästan ingen kväll alls kvar att göra det... MEN å andra sidan är det skönt att ha fullt upp så man inte fullständigt soffar till sej nu när mörkret sänker sej.
Imorgon är det Rally. Det fortsätter 4 torsdagar till sen, fast nästa torsdag är det Hannahkväll med shopping och lite god mat. Fredag kväll tjejmiddag och tidigt på lördag skulle jag åkt till Söderåsen för att sedan fortsätta på dop.
Hundarna åker iväg på lördag utan mej. Josefin tar Mira och Claes tar Nisse. Det blir bara för bra annars.
Söndag ledig! (= städ och tvätt...), måndagar agilityträning i måndagsgruppen, tisdag med Nisse till Oxie. Hela helgen 1-2 på kurs hos Åsa och helgen därefter SPA!!!! Sedan tävling i Malmö, Besök hos föräldrar, en till Åsa-kurs, Ystadtävling och sedan är det banne mej mitten av november...
Nu när jag får det på pränt undrar jag ju om jag är riktigt klok???? Renoverar ju lite mellan varven också. Fast när det gäller det är det ju då maken som fixar just nu...
Puh, man kan väl inte skriva att man längtar till november???? Allt (nästan) är ju roliga saker och jag VILL ju göra dem..... Men nu får det vara nock! Efter det här blir det soffan fram till jul! :-)

Tidig lördag

Alltså, när klockan ringde var det knappt hjärnan registrerade det... Men upp som en sol! Nåja, släntrade ner och tvätta sig, i kläderna, ge hundarna mat och ut med dem. Sen skulle man ju kunna gå och lägga sej igen....
Men ack nej. Nu var det dags att ta emot sitt ressällskap, Bodil och Allan för en tur till Åhus. Och vips! så piggnade man till! :-)
Trevligt ställe, Åhus. Fina promenadmöjligheter och för dagen roliga banor. Inte lätta, nej då, men hittade man linjen var det bra flyt!

Nisse sprang agilityklassen alldeles strålande, bara lite segt på A-hindret. Men, men.... jag gick banan fel halva tiden och tydligen fick jag inte in rätt väg i skallen . Så vad gör jag??? Visar jättefel! Jamen suck! Men som sagt, Nisse var det inget fel på! Flax, flax så flög den pinnen sin kos....
Bodil och Allan klämde ju då istället i med en tredjeplats och pinne i Hoppettan! Så ska det se ut! Så humöret steg igen och vädret gjorde väl sitt till. Kallt som attan på morgonkulan men fint med sol uppåt dagen. Helt perfekt! Så när det var dags för Hopptvåan var allt som gjort för en bra tävling. Och det blev det! Claes och Zigge sprang årets finaste lopp, vann och tog pinne! Det var så tjusigt så man blev nästan gråtfärdig!. Och Claes gav lite tips för hur man skulle ta sej an den inte helt lätta banan. Tack vare dem och en hyfsat fokuserad Nisse sprang vi utan större problem i mål med 0 hinderfel. Tyvärr 2 tidsfel, men det gjorde absolut ingenting! Det bara kändes så himla skönt att springa och ha honom med mej på det jag bestämt att göra! :-).
32 starter, 7 i mål och vi blev tvåa!!! Jippii!

Nisse fick en skön massage hos Emma som belöning och fast det var lite spänt i bogpartiet och nog kändes lite obehagligt somnade han på bordet när hon var klar. Mysigt! Kisserunda och in i bilen för hemfärd. Brukar bli lugnt därbak, men det krafsades och Allan talade hela tiden om att nåt inte var som det skulle. Så jag stannade och öppnade bakluckan och konstaterade att det inte skulle bli nån kvällsmat till lelle Nesse... Plastpåsen med godsaker från Kingsmoore befann sig i ett antal miljoner delar och innehållet var puts väck... förutom en halv lunga och två kycklinghjärtan... Ja, det tron f-n att Allan var sur! Titta på när Skitnisse ligger och tuggar i sig en massa gotter!
Resten av färden gick bra och väl hemma hade jag tänkt att göra lite nytta. Men soffan var mjuk och snart sov matten med sina små pälsklädda änglar på magen...

Kvällsträning

Stressad til max, på dåligt humör, stökigt innan man kom iväg. Alltså, nä, ingen bra start för träningen igår. Men ville ju gå för vi hade "hyrt in" Elin Persson som hjälp.
Och det var väl tur att man masade sej dit.
Började gå banvandring och i mitt tillstånd konstaterade jag ju att den banan var rent för svår för oss. Punkt. Slut. Ett strålande exempel på dåligt självförstroende....

Vad Elin tänkte vet jag inte, men snällt och vänligt frågade hon om jag inte kunde tänka mej att göra si eller så istället????? Och jo, det kunde jag absolut tänka mej! Så skönt när nån annan tänker åt en ...... Och det visade ju sej att vi kunde ju faktiskt en hel del, och med Elins förslag gick det riktigt bra! Inte felfritt, inte med superflyt, men absolut över min förväntan!

Vi har massor att jobba med rent träningsmässigt, men den största lärdomen igår var nog att när vi går in genom grinden SKA hjärnan nollställas! Ingenting är omöjligt, och öppnar man bara ögonen finns det bara möjligheter.
Den omöjliga svåra banan visade sej vara ett strålande exempel på träning där man kunde välja och testa olika vägar och tekniker. Inget var fel, det var bara så att för ett visst ekipage var ett visst sätt det mest optimala....

Och Nisse gjorde en finfin "knasig" slalomingång!!!! Så det så!