Fokusering var det ja....

Då var debuten avklarad. Var ska jag börja? Det som inte var så bra? Nisse tog mig helt på sängen.... Träningen i vinter/vår hr gått skitbra och han är jättefokuserad och vill verkligen! Men igår.... Suck... Nåja, agilityloppet var väl inte hela världen. HELT ok, fast han visade ju att han fastnat i "kontaktfältsyndromet".... Hihihi! Många sådana var det! Både de man skulle ta och de man inte.... Men redan då kände jag att nåt var fel. Redan i starten när han i hela kroppen kändes OBEKVÄM. Inte sitta, inte starta, lusa fram. Sedan full fräs och som sagt kontaktfälten... :-) Å andra sidan gör han ju dylika ting alldeles underbart bra! Och han hälsade inte på domaren, sprang inte ut i publiken och var pigg och glad en bit in i loppet. Men slalom gick inte... Hopploppet blev en katastrof. Inte sitta i starten, bara kände hur eländigt obekväm han kände sig. Ville inte starta, "såg " inte vart vi skulle, gick och luktade på allt möjligt och gjorde allt UTOM att vara tillsammans med mej. Precis som det var i höstas på Agilityfyrkanten. -"Gör nåt kul! nu!!!!" hörde jag tack och lov Claes hojta vid kanten. Det fick mej ur koman jag hamnade i och jag jobbade som sjutton resten av loppet. Och Nisse sprang och hoppade och tog fel tunnelingång och hela baletten, men KUL hade han inte. Försökte få upp gnistan efter målgång med bollen och allmänt fåneri, men nej. Hela kvällen var han låg, precis som om han gjort något skämmigt. Försökte leka och gosa och visst, kunde vi väl, men nej,,, Kan det vara för att det är ny plats? Att jag var nervös, Att han helt enkelt inte VILL? Kände mej urfånig, vi såg ju definitivt INTE tävlingsfärdiga ut, och det vet jag ju att vi egentligen ÄR? Tänkte ut och träna starter på klubben idag med roligaste bollen och godaste korven. Bara korta pass med mycket lek emellan. Funkar det är det bara att köra vidare. Då går vi till det positiva som gladde mej otroligt mycket. Mira. Efter en tveksam början av agilityloppet kom hon igång och efter disken (även här lockande klätterhinder!!!!) gick hon som en klocka! Hopploppet var perfekt förutom att jag var lite onödigt skarp i en tunnel så hon vände, men hon gick SKITBRA!!! Snabbt som vinden och svansen gick som en helikopter! :-) Taggad både före och efter och på ett strålande Bästa-Mira humör hela kvällen! Jiiipppiiii!- Nä, nya tag med Pinke och så satsar vi på Ystad med en inofficiell etta. Nu ska jag ut och njuta av att det iallafall känns som en föraning av VÅR.....