Fötter...

Alltså mina fötter... De är minst 30 år äldre än resten av mej! Speciellt när det blir kallt och ruggigt... I söndags drog det igång igen och stackars Mira fick springa med en matte som mer tänkte på hur hon skulle sätta fötterna än hur hon skulle hjälpa... Så jag strök mej för första gången i mitt agilityliv och tog förvirrade Mira och körde hem... Hon trodde att det var hon som gjort fel och jag fick kämpa hela resten av söndagen för att få henne på gott humör igen....

Nu har jag tid hos doktorn på fredag, men misstänker att det som vanligt blir orden: Oj då, nä, det kan man inte göra nåt åt... Men det märkliga är att man kan göra det på andra personer, speciellt då män... Både hälsenor och Hallux har opererats på flera personer, men på mej går det inte? Nä, jag tror att det beror på att jag är "fruntimmer" och 50.... Sist sa en knäppskalle " kära du, du får lära dej att leva med smärtan. Gå en smärtkurs och lär dig tiga och lida!!!...Näe, se det tänker jag INTE alls! Nu får det fan i mej vara nog! Damerna i min släkt blir ganska gamla och sätta mej på en stol och vänta på att resten av kroppen ska ge sig tänker jag INTE! På frågan hur i hela friden man ska kunna motionera och hålla igång för att hålla mej frisk får jag bara en blick som säger allt... Fruntimmer och 50.... Gud, vad jobbiga de är....


Imorgon ska jag till Åhus med bägge Pälsbollarna och tävla inofficiellt. Hoppas fötterna vill som jag vill! Behöver lite positiv känsla nu, så att inte Mira Plutt stänger in sej igen.

Känslan jag hade här, i Simrishamn efter Nisses fina agilitylopp, den vill jag ha tillbaka nu!
(fotot är taget från FB, Katarina Eckharts album)

Idag har jag bakat pizzabullar att ha med på tävlingar och kaka till lördagens begivenhet hos Ingrid. Då invigs nya hallen och det ska bli kul att se den "på riktigt"! Ser riktigt fram emot att "tävla" där och umgås med trevligt folk! :-)