Nog för jag visste att jag har snälla hundar, men helgens begivenheter har verkligen bevisat att de är familjehundar av excellent format!
Sonens 18års-familje-kalas avnjöts igår. Och i familjen ingår tre syskonbarn mellan 14 månader och 6 år.
14 månader gamla Carl var inte ett dugg rädd för Pälsbollarna, utan examinerade fullt ut.... Kände på tänder, kollade ögon och öron, svansens beskaffenhet mm. Ingen av hundarna så mycket som blinkade. Sedan var det dags att involveras i de äldre barnens lek. Efter en stund kom Sofia in och talade allvarligt om att "krokodilerna bets heeeela tiden".... Full av fasa rusade jag upp och ut. Bara för att se hur 2 pälsklädda "krokodiler" njutningsfullt låg på rygg och lät sig bli kliade på magen.... - Nämen du sa ju att dom bet er! sa jag. Sofia betraktade mej intensivt och började gapskratta! Skakade på huvudet och sa: Ja, men fattade du inte det???? Vi låssas ju!!!! Fresten, KAN dom bitas???????
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar