Agility i Skurup! Måste ju säga att tävlingarna där har höjt sig! En av de första gångerna jag tävlade där med Ida (lääänge sedan...) var en av funktionärerna en dam i kycklinggul kjoldress med matchande handväska... Och den släppte hon inte ens när hon byggde bana!
Ett annat minne är en gång Ida skulle tävla lydnad. Ida var ju en DAM som icke någonsin hade för avsikt att skita ner sig eller blöta ner sig om nån annan ville att hon skulle göra det. Självmant gick utmärkt, speciellt i äcklig tång.
Nåja, JUST denna dag ösregnade det och jag sände en tanke till högre makter om lite uppehåll, men han hade väl annat att göra just då.... På plats lockade jag henne ur bilen och där stor hon. Ynklig, liten och eländig. Med en knivskarp blick som sa: Vad du än tänkt dej matte, DET KAN DU GLÖMMA SNABBT!
Efter en stunds lock och pock insåg jag att just denna kampen vann Ida.... Så jg gick in och strök henne och köpte på samma gång en lott. Och se på f.... Jag vann minsann! En fryst kyckling....... :-D
Tillbaka till lördagens händelser.Strax före agilityloppet blev Nisse, om inte påhoppat så nästintill, av en annan borderterrier. Och Nisse har ju erfarenhet av borderterrierattacker, så han blev skitnervös. När sedan denna terrier med vidhängd husse travade fram och tillbaka längst banan och stannade uppe i hörnan blev det som det blev. Tvärvägran vid hinder i hörnan. För där stod ju den farliga terriern....... Men sedan var han jäääääteduktig! Om man kan prata om positiv disk var detta en sådan! Full fart och attityd. Han sprang nästan ifån mej och jag blev så glad så glad! :-D (Är man klok eller.....?????)
Hopptvå-loppet var en svår bana av Jörgen Sundvall. Dock var den mer eländig för largehundarna som inte kunde svänga ordentligt. För oss blev det andra svårigheter, men det gick sååå bra! Lyhörd Nisse, perfekt timing och ett osedvanligt härligt flyt blev till en nolla! Och han sprang på med riktigt hyfsad fart! Dock blev det 4 tidsfel men det var faktiskt snål ref-tid. Och jag känner ju var jag skulle kunna plocka dom utan nån större ansträngning! Och vi vann banne mej! Så himla kul!
Mest glad är jag för den härliga attityden hab hade. Var riktigt taggad från vi kom dit och var intresserad av vad som hände överallt. Den känslan behövde vi och nu känns det som om vi kan fortsätta träna våra motivationsövningar. De hjälper! :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar