Idag saknar jag.....

Vissa dagar kommer saknaden rullande som en blöt tjock dimma..... Man ska gå vidare, man ska komma ihåg de ljusa stunderna, man ska så himla mycket. Men när den tjocka blöta dimman kommer SAKNAR jag... ....min älskade Ida, min allra bästa vän som lärde mej nästan allt jag vet om hundar. Ibland den hårda vägen... :-)
Minns hur hon i full fart kunde springa ini en tunnel för att tvärvända inuti och sedan springa ut igen och kissa på den....
Minns hur hon med oändligt tålamod uppfostrade Nisse när Mira helst ville kräkas på honom....>br> Minns hennes spatt-anfall när hon var nytrimmad....
Minns när hon kände på sej att man var ledsen och kröp upp vid sidan om en och tryckte sej mot en och tröstade.....
Minns hennes totala antipati mot andra BT... :-/ ........
Minns hennes mjuka varma kropp...
Minns......Och saknar......