Då var det dags att vakna upp...

Vad jag hatar snö på tvären, slask, halka, kyla och blåst. Blir helt utstörd. Ont i kroppen och för all del knoppen också.... Nu är regnet tillbaka, deppigt det också, men man kan iallafall gå utan att vara rädd för att bryta benen av sej!
Vinterträning? Nja, det har väl varit lite si och så med det... Jobbet har inkräktat för mycket på fritiden som det så vackert heter. Men lite har vi hunnit med. Någon tisdag där oftast Jana har haft med sig toppenbanor och sedan någon lördag. En lördag hyrde vi in Victoria Silfverberg. Jag blir så jätteinspirerad av henne! Inga konstigheter, men handfasta tips som genast ger resultat. Plus inställningen "Alla kan"! Inga märkliga handlingsystem man måste hålla i huvudet utan sunt förnuft och praktisk tillämning av bästa alternativ.... Och det är just det där med att ha flera alternativ att välja mellan som jag tycker om!
Och Nisse är nog någon sekund snabbare. Och jag har nog fått lite mer bra handling i ryggraden. Bådar gott inför säsongen. Men framförallt är det nog min inställning som blivit lite sundare. Att tillåta mej själv att misslyckas och ha roligt iallafall! En STOR vinst i det lilla......

Rally har vi inte tränat alls. Är sugen på att åka med Bodil till Danmark och tävla, men då MÅSTE man ju träna... Plockat fram klickern iallafall och börjat om med backa framför.  Bara det tar nog en stund... Nästa att träna är startproceduren så att vi båda känner förväntan inför ett "lopp" och inte som nu bara skräck....

Lydnad???? Hm.... Ja, har faktiskt en tanke på att träna in tvåan med Mira och starta under senvåren.... Och Nisse i ettan. Det är bara den där räliga platsliggningen jag har ångest inför.... Händer något där med Nisse kan jag lägga ner tävlandet i ALLA grenar för då kommer han aldrig att gå in på en tävlingsplan mer.... Vi får se.... Man kan ju tävla på klubbtävling, men där är ju platsliggandet ännu svajigare med alla ekipage som ska "prova på"..... Nej, usch, vet inte hur jag ska göra....

Ska man gå igenom målen jag hade för i fjor nådde jag ju iallafall det roligaste! Mira, mitt Pälshjärta klarade ju RLDM! Trots krasslighet i somras! Och vi hade ju en 100 poängsrunda. Nöjd! Nöjd! Nöjd!

Däremot nådde jag ju inte agilitymålen med Nisse. MEN det var dumma resultatmål som bara gjorde mej deppig. Tänker sätta upp helt andra mål iår och ta det som det kommer! Detsamma gäller Rallyn, där jag gick fram alldeles för fort och inte tog fasta på att det måste vara ROLIGT! Fy skäms Anneli!

Nä, nu tar vi nya tag, tränar ordentligt (både hund och sej själv....) och HAR ROLIGT! Mina Pälsar är mina ögonstenar . Framförallt är de mina vänner, tröstemoppar och min stora glädje! :-D. 2014 ska bli ett riktigt bra år! Eller hur?