Sommar och ... inte sol....

Och var blev den av? Den "varmaste juni på länge" som förutspåddes? Nåja, sol har det ju varit, men värmen???? Blir inte sååå överledsen över att missa Karlskrona och Kalmar när jag tittar på väderkartan... Jissess, många regn.... Å kallt.... Hujja mej.
Uterummet börjar bli klart med den där plåtslagaren och den där elektrikern? VAR blir de av? Iallafall är det fullt användbart och jag sitter där MYCKET! Blev sååå fint! Ska få ändan ur vagnen å fota det....
Nisse har nu påbörjat sin resa tillbaka till ett rörligt liv. Rehabutredning i Malmö i torsdags. Treadmill och träning hemma. Mycket, men långsamt. Lille gubben, han håller ju på att explodera....

Igår var maken inte populär... När jag körde upp bilen på uppfarten såg huset väldigt stängt och låst ut. Men Mira stod och hoppade vid grinden. Och skrek! Jamen kära nån, maken hade glömt henne ute i regnet när han körde! Eller nej, han hade tagit in en sprattlande brun pälsboll och gått ut med soppåsen, stängt grinden till köket och sedan kört till stan..... Och VEM hade smitit ut med soppåsen????? Hon var som ett klistermärke resten av kvällen... Lilla stumpan... Glad att hon inte gjorde som hon brukar göra när hon varit ute "för länge", gräva sig ut och gå på upptäcksfärd och leta efter nån som uppskattar henne mer...  Nu är det ju lite värre med sånt eftersom hon är nästan döv....
Nu är alla familjemedlemmar noga itutade att "se för sjutton till att BÄGGE pälsarna står bakom köksgrinden innan ni går!!!" Tror dom fattat...... ;-)

Ur tiden

Ja, vad säger man? Ur led är tiden? Allt för många som går ur tiden.....

Nisses namne bordern Nizze lämnade vår dimension, bara 5 år gammal.... :-(

God väns man lämnade i början av förra veckan. Den förbannade cancern......
God träningskompis/klubbkompis lämnade oss och familj som en blixt från klar himmel. Bara 46 år med hela livet framför sej. Varför det????? Hur kunde det hända?????? :-(
God agilityinstruktör med härligaste skrattet och en osviklig analysförmåga. Tillika norrman.... Bara borta...... Vad roligt vi har haft på hans kurser genom åren....

Näe, nu får det vara slut!

Nu e det liiiite tungt.....

Nu e det en sån där period.... Ni vet, när eländet börjar så slutar det inte.... Det gör ju det tack och lov, men just nu, mitt i skiten, känns det tuuuuungt......

Började med lelle Nesse å hans rygg. Efter årets bottentävling i Lund och den "lugna" kraschen i långhoppet insåg jag att nu är det dags för Hel Hund. Måste ju vara en envis sträckning tänkte jag. Oh nej... fina mjuka muskler men öm 6-7 kotan. Iväg till veterinären där röntgen visade hälften så stort mellanrum mellan 6 och 7e kotan.. God natt... Och likadant nere i ländryggen. (heter det så på en hund???)
Diskbråck. Nu har han vilat i nästan 3 veckor och äter Rimardyl. Märker stor skillnad även om han inte visade mycket innan i "det vanliga livet".
Agilitykarriären är i värsta fall över. Är mer liss över det än jag trodde, men lydnad och rally ska kunna fungera. Får börja träna så smått nästa vecka, men vi har MINST 7 veckor kvar med Rimardyl och om 3 veckor ska han börja simma. Låååång rehab, men jag tänker inte jäkta. Min ögonsten ska ha alla chanser i världen till att bli så frisk han kan!

Mira är stendöv. Svårt att lära henne handtecken, ofta räcker hon fingret och går och gör det hon själv vill... ;-). Men känns inte riktigt lönt att hårdträna något, även om agilityn faktiskt går hyfsat. Hon är ett charmtroll, och börjar få fler och fler egenheter såhär på ålderns höst. :-D

Också är det hallaballo på jobbet. Förändringsarbete som det så vackert heter. Vi åtta ska bli 4. Hur det slutligen kommer att slå har vi inte en susning om, men risken är stor att jag måste ut i verkligheten och hitta ett annat jobb. Känns väl inte riktigt tjolahopp, man är ju på fel sida om 50-strecket..... Men först ska beslut tas "på riktigt", vi ska mappas in i de tjänster som finns kvar, de som inte får ska i omställningsarbete, kretsning och hela baletten och efter det får man lappen. Suck.... Känns för jävligt, jag gillar mitt arbete och framförallt mina kollegor! Inte kul att slåss om jobben tillsammans med dem.....

Och så har cancern ännu en gång slagit sönder en familj. Sorgligt och tungt. Mina tankar går till dem som är kvar och påminner mej samtidigt om hur tacksam jag är, det allra viktigaste är ju hälsan. Blir man sjuk, eller en i ens närhet blir det förlorar ALLT annat betydelse....

Nu är det sommar. Valet är att njuta och ta skiten som det kommer, eller gräva ner sig. Jag väljer det första.

Fy vad deppigt... snyft....

Efter alla konstiga krascher tog jag lelle gossen och åkte till Hel Hund. Tänkte att det kanske var en sträckning.... Men nä... Alla muskler OK. Något högställd bak bara, vilket kan vara förklaringen till att det är så svårt att muskla honom där. Bra rörelser, ingen hälta, men inte så sviktande i ryggen. Sen kom ryggkollen... :-(. Bara att beställa tid i Gylle med detsamma. Kota 6 och 7 var inte de populäraste delarna att trycka på....
Väl i Gylle blev det röngen och jodå... avståndet mellan kota 6 och 7 är hälften av avståndet mellan de andra kotorna. Även en förändring nere i ländryggen. Tecken på lätt diskbråck.... Supervila i 14 dagar med Rimardyl och sedan ny röntgen där man sträcker ut ryggen om jag fattade det rätt. Så nu är lelle gossen kontorsråtta på LFV och sitter i bur heeeela dagarna. Stackars liten, han är såååå uttråkad nu.
Prognosen är dock god, Veterinären trodde absolut att vi är tillbaka i fin form, men det kan ta tid. Rehab hela sommaren, börja träna lite smått till hösten... Åh, vad trist!!!! :-(
Har avbokat tävlingar och boende till alla roliga evenemang heeela sommaren. Mira får ta över i lydnadskursen, vilken hon säkert väldigt gärna gör. Och oj, vad mycket tid jag plötsigt fått...... Suck. stön, deppigt, elände, skit, fasen, och alla andra mer uttryckfulla eder man kan komma på.... Vi som ÄNTLIGEN kommit igång ordentligt!
Nu blir ögonstenen ompysslad och bortklemad och kommer att bli en odåga innan det är är klart..... Kackas lelle Nesse ju.... :-(

Suck, diskbråck....

Efter Gåsahoppets krasch i oxern och efterföljande krascher i långhopp har min magkänsla sagt ifrån om att nåt e fel med Nisseponken. Men mellan varven har han ju gått extremt bra så kanske inte varit nåt? Och som folk sagt: Du vet ju hur Nisse e.......
Bestämde mig för att åka till Hel Hund i Staffanstorp då jag var övertygad om att det sitter i musklerna. Där konstaterades att han rör sig fint, inga spänningar i musklerna, något högre bak (vilket kan vara förklaring till att han har svårt att bygga muskler bak). Nähä? Men så kom vi till ryggkotorna... 6e och 7e kotan var inte sååå kul att klämma på tyckte Nisse. Faktiskt inte alls. Hade han inte varit så himla snäll hade han nog talat om det med besked..... Såååå, ingen behandling där, utan telefon till Gylle. Å där var vi igår och röntgade.
Mellan 6e och 7e kotan är mellanrummet mellan kotorna betydligt mindre än mellan de andra kotorna. Och ett ställe till längre ner mot svansen.... F-n....... Tecken på diskbråck....
Vetten ville inte pilla för mycket, så nu blir det vila och Rimardyl i 14 dagar innan nästa röntgen där han får lugnande först och sedan sträcker de ut ryggen. Beroende på resultatet sedan så kan det bli MRI-röngen. Men nu gäller vila och stillhet i 14 dagar och inga tävlingar alls på läääänge.... Åh, vad trist..... Stackars lelle gosen...
Idag är han med på mitt jobb. Ligger i bur och "vilar"....... Hahaha.... :-/
Så nu har jag avbokat tävlingsstarter och kurser. Vad ska jag nu göra på helgerna med all tid som plötsligt blev "ledig"??????? Jaha! Bygger vi uterum? Ogräs????? Stäääääda? Va?