Kära nån då.... Kan bara inte låta bli.....
God lukt och benet liksom bara far upp av sej själv och, ups... liten kiss....
Kallas numera Pinkeben, eller rätt och sätt Pinke. Kanske inte så smickrande, men ack och ve, vad ska jag göra? Både matte och husse börjar bli ganska sura på mej och jag känner att det är nog dags att hålla hårt om kulorna.... Ajajaj....
Annars mår jag finfint! På måndag ska jag börja agilitykurs i Lövestad hos Emelie Norrman. Himla lång väg att åka, men matte säger att det är värt det i slutändan. Vadå slutända? Vilken ända? Fast vi har tjuvstartat med slalom hemma. Matte kör klickermetoden. Det går skitbra! Kan snart hitta rätt när jag ska gå in, säger matte. Jamen, det är ju enkelt, jag går in där vid första pinnen, KLICK, säger det och ut genom nästa och där står matte med GODIS!!! Skitbra!
Åsså ska jag snart på utställning igen. Matte säger att kan jag bara stå på bordet så kan det nog gå bra för hon säger att jag har "vuxit i mej". Vad betyder det???? Jag är väl som jag är, eller?
Nu är jag jättetrött, har varit på dagis och röjt hela dagen och sedan har jag vallat matte runt hela Dalajär. Matte är också trött. Nattinatti!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar