fredag 9 april 2010

Rapport från Tant Ida

Tant??? Jag??? Never!!!
Jomen OK, jag ser lite dåligt. Eller , typ, inte så mycket alls.... Häromdagen blev jag skitförbannad på en stooor, mörk man som stod vid sidan av stigen. Jag skällde ut honom, naturligtvis. Matte började muttra och till slut sa hon att jag var löjlig! Löjlig? Jag? Jag försöker ju skydda henne! Minsann!
Men, öh? Den Stora Farliga Mannen förvandlades plötsligt till en stor stubbe.... Och ännu värre. Den stubben har jag pinkat på i snart 6 år.... Piiiinsamt!!!!!
Och, jomen OK, JAG HÖR LITE DÅLIGT OXÅ! MEN OM DU PRATAR LITE HÖGRE SÅ HÖR JAG UTMÄRKT!
Och jomen OK, bakvagnen vill inte riktigt heller följa med. Men jag får medicin, så det gör inte ont. Och det går alldeles utmärkt att ligga under Magnolian och njuta nu när det blir sommar. Ser verkligen fram mot det! Är man tant för det???? Ånä, man har bara lärt sig vad som är viktigt här i livet! :-)

2 kommentarer:

Mormor Birgitta sa...

Gulliga IDA.
Jag hör med dåligt och ser som jag vill. Matte får springa efter mig ibland och knacka mig på ryggen när jag drar iväg med nosen i marken. MEN jag klarar mig och mår bra. Jag hör och ser bäst när det är mat.
Kram från Lisa på Steffex

Anneli sa...

Hej Mormor Birgitta och Tant Lisa!
Jamen så är det! Mat är en bra motivator! Aptiten växer med åren och jag får banne mej hålla efter den där jäkla svarta ungen matte asade hit förra året, för han tror att jag är så gammal att jag inte kan nåt! Ånä, tji fick han!!!!