Härliga fredag!

Helgen väntar med Rally imorgon! Inga höga mål inför denna tävling, vi har inte bråttom. Bara jag och mina Pälsbollar kan hålla en positiv attityd och Nisse speciellt kan hålla ihop är jag nöjd.

Hoppas att det fina vädret kan hålla i sej, har ett par rabatter som är lite kaos-liknande.... Men å andra sidan är det liiite kaosliknande inomhus också... På tal om inomhus gjorde jag en totalt onödig beställning på Jotex idag, men hittade fina köksgardiner och stolskuddar.... Suck, jag HAR ju redan fina gardiner..... Men OK, de var inte dyra, och  ombyte förnöjer! Visst är det så??????

Klubbtävlingen i agility i onsdags var en långsam historia för Pälsbollarna å mej, Nisse gick i lusfart, men å andra sidan sprang jag inte så himla fort heller.... Hade ju ätit middg precis innan och den lade sig som en tegelsten i magen. Lärdom: Att icke äta före spring!!!!! Och var blev springskorna av nudå....????? :-D

Min allrafinaste Pälsboll!!!

Ösregn lite till och från varvat med duggregn. Å Rallylydnad med Mira. Skulle vi kanske få ihop till ett godkänt nr 2 i Mästarklassen? Och skulle mina nerver hålla????? Har ju Nissedarr nu i det mesta jag gör. Knasigt, jag vet, men svårt att radera mentalt.

Iallafall gick starten hyfsat och när darret kom på skylt 2 blev jag ilsken på mej själv. För fasen! Det är ju MIRA!!!! Och är jag glad och nöjd är hon glad och nöjd. Så vi jobbade fokuserat, en skylt i taget. Nu gör vi färdigt svängen, nu sitter du på högersidan, nu...... Och massor med glada tillrop och beröm! :-D
Gick jättebra, till och med ett par glädjeskutt mellan någon skylt! :-D Jättebra känsla efteråt, kände att det nog gått vägen. Och allra mest glad var jag för att jag KUNDE få styr på nerverna och att Mira var en glad skit på plan!

Efter en stund smög jag in och skulle kolla resultatet. De riktiga rävarna stod och kollade och jag hörde mitt namn komma upp hela tiden. " Vem e hon???" " Vilken hund e det???" mm....
Ups, tänkte ju jag. Hur bra har det gått? Egentligen? Smög fram och tittade. 100 poäng!!!!! Nämen nä.... Alltså jag trodde inte riktigt på det utan fick skicka in Annelie och Johanna som bara bekräftade. Va???? :-D :-D :-D
I min sinnevärld har det inte funnits på kartan! Har varit väldigt nöjd och glad över godkända resultat eftersom jag har de nerver jag har.... Fast så blir jag lite arg på mej själv, för Mira ÄR ju en fantastisk hund som verkligen KAN prestera riktiga femettor!
Sedan fick jag reda på att eftersom vi fick 100 poäng är vi Rallymästare också på kuppen! Liksom som grädde på moset. Jag hittar inte någonstans att det är så, men både en domare och en skrivare bekräftade det och rosett har jag fått. MEN jag måste ha ett godkänt till för diplomet.  Och årets mål är ju att fixa det under året, så DET har vi gott om tid för....

Min gosigaste Pälsboll är min allra bästa tränings- och tävlingskamrat. Hon köper inte allt jag hittar på, tack och lov, utan jag får prova mej fram och lär mig en hel massa på kuppen! Nu när hon e 10, har vi tillsammans en rejäl verktygslåda att ösa ur, och jag inser att jag ska plocka fram den för att försöka lösa Nisseproblemet. De två är visserligen inte alls samma typ av hund, men något matnyttigt finns det säkert! :-D

Så, vad kan jag säga? Kan sammanfatta det med en kommentar från Annelie Frid: "Det är tur att du har öron på sidorna"............

Hm... OK..... jag SKA ta tag i frisyren.........

Att be om tips och råd...

....offentligt kan vara en chanstagning... Man vet aldrig vem som svarar och vad för sorts tips man får.
Igår lade jag jag ut på facebook om att jag behöver hjälp.
Jag behöver verkligen hjälp. Känns som jag fastnat i en ond spiral och blir mer och mer ledsen efter varje gång det går illa, så gången efter tänker jag på det.... och .... ja, ni vet....
Upplever Nisse och mej som ett i normalläget ganska positivt ekipage, och inför varje start är vi faktiskt det. Men de senaste gångerna har jag varit ledsen efter målgång, både i rally och agility. Är så van vid att Mira har ett gott träningshumör så jag blir rent handfallen med Nisse. Och jag vet ju att när Mira inte går bra, är det mina tävlingsnerver som spökar. Har funderat lite på vaRför jag blir liss på på det och kommit fram till ett par saker
1. Jag sysslar med något Nisse inte tycker är kul.
2. Jag som person är målinriktad och problemlösare. När jag inte hittar "knappen" och inte kan se framsteg blir jag lite störd.
3. Det är mitt största intresse. Att inte se framsteg har fått mig att undra om jag ska ge upp. Och vad ska jag då göra??????? :-D
4. Jag lägger så mycket tid på att träna så jag vill ju att det ska ge resultat.
5. Dåligt självförtroende

Att i den här situationen få kommentarer som att "du får träna och tävla på "ha-skojnivå" blir ju då inte riktigt funkis.... Likadant med kommentarer "Släpp de negativa tankarna och ha kul!".... I sig MYCKET relevanta råd, men det kommer aldrig något svar på HUR det ska gå till... Hjärnan styr man inte över hur som helst. Det är väl självklart att jag vill ha KUL när jag tävlar och tränar! Det är ju därför jag ber om råd..... Jag VILL inte upplevas som negativ, jag vill inte att att Nisse genom min förlängda osynliga arm ska känna att jag är ledsen. Men HUR!?

Nå hur blir då mina egna amatörpsykologiska råd....?
1. Se till så pågastackarn har kul!
För att lösa det problemet behöver jag inspirerande råd av andra i samma situation, instruktörer och böcker. Hur lägger jag upp träning? Vilka belöningar använder jag och när? Vilka rutiner har jag idag? Vilka borde jag ha? Behöver jag förslag? Av vem?
2. Sätta upp mål och delmål och minimål.
För tillfället är minimålen viktigast. Träningsplanering som ska följas och följas upp. Prova olika saker, vara beredd att rata mina egna små sanningar och ställa mig utanför och se mej själv. Lägga tid på träning som kanske inte är direkt kopplat till vare sig rally eller agility, utan knyter oss två samman. Lista vad som faktiskt fungerar och försöka bygga vidare på det.
3. Va?????? Lägga av????? Skärp dej! :-D Du e ju för sjutton problemlösare!
4. Bryta ner tidsperspektivet och lära sig glädjas över pytteframsteg och inte ha för bråttom fram. Inte vara så resultatinriktad.... Har trott mig vara en icke-tävlingsmänska, men se det är nog inte hela sanningen det.....
5. Mental träning!!!! Leta upp någon inspirerande föreläsare, kurs, hitta böcker och inspirerande träningskompisar! Fast sistnämnda har jag ju redan tack och lov! Att tänka på att själv bli en inspirationskälla..... Släppa prestationsångesten som smäller till ibland. DEN känslan går liksom trådlöst rakt in i Nisses hjärna.....

En sak som inte fungerar på mej är negativa råd och pekpinnar. Då rasar självförtroendet och min egen motivation som en sten och det blir mest skit av det. Det är bara att acceptera att jag funkar så.

Men tack och lov fick jag en del goda, positiva och handfasta tips och råd igår som jag håller på att lista och försöka på in i min handlingsplan. Läste också om ett positivt meddelande jag fick i höstas av Jenny J.
Så nu kör vi igen och tar oss ur det här tyck-synd-om-syndromet. För det här är ju det roligaste jag vet och Nisse och Mira är mina ögonstenar. Och börjar man lista allt positivt så får det då inte plats i ett blogginlägg minsann! Och när jag ser vilka härliga träningskompisar jag har är det väl själve f-sen om vi inte ska kunna ta oss ur det här. Och när det inträffar har jag otroligt nyttiga lärdomar med mig!

Tja

...för att inte hoppat ett enda hinder sedan 27 april var väl prestationen ett.... tja..... :-D

Alltså på Malmös Agilitytävling! Varmt som i en bastu och oklippta planer. (Jisses, hade Olle och Tore sett dem hade de fått slag!!! "Tussia" hade de sagt! De hade ALDRIG släppt igenom sådana planer! :-D.
Nisse gick säkert och sakta. Sakta.... Sakta...... Men i Agilityklassen blev vi 2a på 8 tidsfel! Säger väl en del om den banan... Något bättre i Hoppklassen, men fortfarande mååånga tidsfel. Suck.... Bara att ge sig på MOTIVATIONSTRÄNINGEN igen! Och sätta på sig löparskorna för all del. Söndagen var lite bättre, kanske beroende på att det regnade och var kallare ute. Agilitybanan var riktigt bra, fast vi diskade oss efter rivning av första hindret i starten. Då sket jag i vilket, vilket var dumt , för han gick ganska snabbt. Hoppklassen slutade med 3 tidsfel, vilket inte säger så mycket eftersom jag tyckte att ref-tiden var väl tilltagen.. Då tar vi nya tag då .... :-D.

På lördagen var det Rally i Burlöv som tyvärr krockade med mina agilityklasser. Men Bodil å Allan skrapade ihop 91 p i Mästarklassen minsann! Imponerad är jag! Heja er! :-D

Nu närmar sig studenten med stormsteg och Emil laddar för fullt! (Hm....) Ska bli riktigt roligt, men samtidigt lite sorgligt. Hur sjutton gick det till att han växte upp och blev sååååå stor????

Efter en rörig halva av maj är vi nu omorganiserade på jobb och har fått ny chef. Verkar väl inte så pjåskigt, men jag misstänker att antalet arbetsuppgifter ökar, hur i hela friden det ska gå till. Detta samtidigt som man fått order från läkare att tagga ner och absolut inte stressa.... Bara tanken på hur det ska lösas är stressande. :-(. Men det är roliga arbetuppgifter så det blir svårt att prioritera tycker jag. Så egentligen är det ju ett trevligt problem.... Eller hur???? :-D

Jag börjar bli sugen på valp/ny hund.... Farligt, farligt .... Men Mira börjar komma till åren och att Nisse skulle vara ensamhund finns icke på kartan. Då hade han deppat ihjäl..... Han älskar Mira över allt annat, där hon är finns han. Och hon tolererar med "glädje" att han finns. Visserligen suckar hon ibland, men han får behandla henne rätt ovarsamt utan att hon säger till. T ex ta ett grabbatag i nacken och dra omkring henne (rent lealös...) runt hela huset... Dunk, dunk låter det när hon dras över nåt. Hahaha, ser så himla knasigt ut! :-D :-D
Nästa helg är det Agility i Ljunkan och Mästarklass för Mira i Skurup! Hej hopp, nu jädrans ska det gå undan! Fokuserat och med glädje!

Atschoooooo!!!!!

Med åren har jag tydligen utvecklat en pollenallergi. Började så smått med Sälg och höll sig med det, men iår ..... Nu har väl sälgen blommat färdigt, eller???? Har iallafall en reaktion som inte går av för hackor och när man läser pollenprognos, står visst björk på schemat. Jippiii.... Har gått igenom hela apotekssortimentet, men inte sjutton hjälper det. Har nyst 20 000 gånger idag och näsan är helt förstörd. Och man blir ju helt utslagen av pillerna... :-( Usch!!!!!

Men igår tog Pälsbollarna och jag oss samman och åkte till klubben för lite Rallyträning! :-) Var lite orolig för att Det Katastrofala Misslyckandet 28 april med Fnisse Fnys skulle sitta i kroppen. Det gjorde det, men jag hade beslutat mej för att premiera viftande svans. och minsnn!!! Det blev vääääldigt mycket beröm vid några tillfällen! Så till slut gick det riktigt bra! Kan jag få med den känslan ut på tävlingsplan får vi nog vårt Avancerad-diplom!
Mira gick också bra, men det där med att backa (igen...) framför mej funkr inte.... Hur sjutton ska jag göra????? Tävling nästa helg, och det hade varit roligt om det funkat. Har liksom inte råd med att ett moment inte sitter! Däremot börjar #bärande av föremål" fungera nu när hon själv får plocka upp apporten! :-) Och skickande till kon också! Jippiiiii!

Agility med Fnys hela helgen i Malmö så får nog åka ut på fredag för en snabbträning med starter och bommen.........

Mycke´ har det varit.....

Tävlingsfritt i två veckor.... Kära nån då....
Nyttigt tror jag, både för Pälsisarna och mej. Nu har vi tre veckoslut framför oss med full rulle, så jag hoppas verkligen att vilan gett oss ny energi! :-)
En del av tiden har jag varit i städernas stad. Nej, inte NY utan Rom. Traskat runt i 4 dagar och sett en massa intressanta ting. Alla gamla ruiner och den goda smaken att "recycla" allt inom byggeri!
"Jag behöver ett hus. Och titta där! Där är en lämplig vägg! Då bygger vi vidare från den!"
Mindre smakligt tyckte jag Vatikanen var. Tänk vad dom har stulit grejer som de nu i all prakt visar upp! Det blev nästan vulgärt.... Sixtinska kapellet blev en stor besvikelse. Kvinnor med manskroppar???? Och icke en fäck som inte hade en målning på sej.... Lite för mycket av allt liksom på liten yta....
Collosseum var kul, men lämnade också efter sej en taskig smak, när man insåg hur fruktansvärt mycket grymhet som utspelats där. Civiliserade människor? Nä, skulle inte tro det.
Kulturen avbröts iallafall då och då av FIKA som tur var.... Glass, glass glass... Mmmm ananasglassen gick inte av för hackor! :-) Vin, pizza, pasta.... Suck, nu blir det tillbaka till vardagen med sallad till lunch minsann... :-/
Tillbaka i vårt land blev det kalas i torsdags hos dotten i hennes lilla Hyyys. Sonen har varit på bal och till det behövdes ju hyras smoking. Studentkostym inhandlad. Trädgården rensad. Och idag tillbaks till verkligheten och ny organisation, ny chef, nya kostandsställen, nya..... Pust och stön! Imorgon Arlanda hela dagen för 15 minuters jobb... Känns väl sådär... :-/
Såååå, dgs för att sträcka på sej och ta nya tag! :-D