Min allrafinaste Pälsboll!!!

Ösregn lite till och från varvat med duggregn. Å Rallylydnad med Mira. Skulle vi kanske få ihop till ett godkänt nr 2 i Mästarklassen? Och skulle mina nerver hålla????? Har ju Nissedarr nu i det mesta jag gör. Knasigt, jag vet, men svårt att radera mentalt.

Iallafall gick starten hyfsat och när darret kom på skylt 2 blev jag ilsken på mej själv. För fasen! Det är ju MIRA!!!! Och är jag glad och nöjd är hon glad och nöjd. Så vi jobbade fokuserat, en skylt i taget. Nu gör vi färdigt svängen, nu sitter du på högersidan, nu...... Och massor med glada tillrop och beröm! :-D
Gick jättebra, till och med ett par glädjeskutt mellan någon skylt! :-D Jättebra känsla efteråt, kände att det nog gått vägen. Och allra mest glad var jag för att jag KUNDE få styr på nerverna och att Mira var en glad skit på plan!

Efter en stund smög jag in och skulle kolla resultatet. De riktiga rävarna stod och kollade och jag hörde mitt namn komma upp hela tiden. " Vem e hon???" " Vilken hund e det???" mm....
Ups, tänkte ju jag. Hur bra har det gått? Egentligen? Smög fram och tittade. 100 poäng!!!!! Nämen nä.... Alltså jag trodde inte riktigt på det utan fick skicka in Annelie och Johanna som bara bekräftade. Va???? :-D :-D :-D
I min sinnevärld har det inte funnits på kartan! Har varit väldigt nöjd och glad över godkända resultat eftersom jag har de nerver jag har.... Fast så blir jag lite arg på mej själv, för Mira ÄR ju en fantastisk hund som verkligen KAN prestera riktiga femettor!
Sedan fick jag reda på att eftersom vi fick 100 poäng är vi Rallymästare också på kuppen! Liksom som grädde på moset. Jag hittar inte någonstans att det är så, men både en domare och en skrivare bekräftade det och rosett har jag fått. MEN jag måste ha ett godkänt till för diplomet.  Och årets mål är ju att fixa det under året, så DET har vi gott om tid för....

Min gosigaste Pälsboll är min allra bästa tränings- och tävlingskamrat. Hon köper inte allt jag hittar på, tack och lov, utan jag får prova mej fram och lär mig en hel massa på kuppen! Nu när hon e 10, har vi tillsammans en rejäl verktygslåda att ösa ur, och jag inser att jag ska plocka fram den för att försöka lösa Nisseproblemet. De två är visserligen inte alls samma typ av hund, men något matnyttigt finns det säkert! :-D

Så, vad kan jag säga? Kan sammanfatta det med en kommentar från Annelie Frid: "Det är tur att du har öron på sidorna"............

Hm... OK..... jag SKA ta tag i frisyren.........