Efter regn kommer..... ?

Sicket jäkla skitår det har varit.....
Sjukdomar och vänner bland både två- och fyrbeningar som hastigt lämnat oss."Besparingar" och "effektiviseringar" på jobb som gjorde att jag och goa kollegor hamnat i omställning som det så vackert heter. I realiteten betyder der uppsägning. Nisse skadad, ingen agility, fötterna krånglar....
MEN, efter regn kommer solsken heter det ju, eller hur? Och faktiskt så har en rejäl strimma sol lyckats lysa igenom det tjocka molntäcket!
Tack vare pensionslösning som en av mina gamla kollegor tar,får jag möjlighet att arbeta i Halmstad. Inte helt optimalt, innebär dubbelt boende, fler räkningar och inte kan jag skaffa ny hund som jag tänkt. Men jag har ett jobb och bortsett från att det ligger i Halmstad är det inte vilket jobb som helst, utan är ett bra jobb! Passar mej som hand i handske om man säger... Så det ordnar sig nog. Man vänjer väl sej vid att pendla, känner en hel massa som gör det och det har funkat bra för dem. Planerar att ha Nisse med mej, Mira får tyvärr stanna i Trellan. Hon är ju döv, och jag vill inte utsätta henne för ny omgivning. Och Halmstad Brukshundklubb har fint träningsutbud och framför allt, Hundarenan finns ju... :-D

Och Nisse är "friskförklarad"! Fast det beror ju mest på att han aldrig hade diskbråck.... Däremot en skada, som läkt för länge sedan, och jag skulle kunnat starta träningen för länge sedan. Himla tur jag sökte specialist, annars hade vi gått här å hattat fortfarande... Liiiiite sne´e jag nog på första veterinären och har av detta lärt mig att när någon säger ordet diskbråck så SKA man gör CT! Eller iallafall kontakta riktig ortopedspecialist!
Så nu ser vi fram emot att få träna agility igen! Ska bli såååå roligt! :-D :-D :-D
Och hjäääälp! På söndag har jag anmält till Lydnad 1.... Hur tänkte jag där....????? ;-)

Sommar och ... inte sol....

Och var blev den av? Den "varmaste juni på länge" som förutspåddes? Nåja, sol har det ju varit, men värmen???? Blir inte sååå överledsen över att missa Karlskrona och Kalmar när jag tittar på väderkartan... Jissess, många regn.... Å kallt.... Hujja mej.
Uterummet börjar bli klart med den där plåtslagaren och den där elektrikern? VAR blir de av? Iallafall är det fullt användbart och jag sitter där MYCKET! Blev sååå fint! Ska få ändan ur vagnen å fota det....
Nisse har nu påbörjat sin resa tillbaka till ett rörligt liv. Rehabutredning i Malmö i torsdags. Treadmill och träning hemma. Mycket, men långsamt. Lille gubben, han håller ju på att explodera....

Igår var maken inte populär... När jag körde upp bilen på uppfarten såg huset väldigt stängt och låst ut. Men Mira stod och hoppade vid grinden. Och skrek! Jamen kära nån, maken hade glömt henne ute i regnet när han körde! Eller nej, han hade tagit in en sprattlande brun pälsboll och gått ut med soppåsen, stängt grinden till köket och sedan kört till stan..... Och VEM hade smitit ut med soppåsen????? Hon var som ett klistermärke resten av kvällen... Lilla stumpan... Glad att hon inte gjorde som hon brukar göra när hon varit ute "för länge", gräva sig ut och gå på upptäcksfärd och leta efter nån som uppskattar henne mer...  Nu är det ju lite värre med sånt eftersom hon är nästan döv....
Nu är alla familjemedlemmar noga itutade att "se för sjutton till att BÄGGE pälsarna står bakom köksgrinden innan ni går!!!" Tror dom fattat...... ;-)

Ur tiden

Ja, vad säger man? Ur led är tiden? Allt för många som går ur tiden.....

Nisses namne bordern Nizze lämnade vår dimension, bara 5 år gammal.... :-(

God väns man lämnade i början av förra veckan. Den förbannade cancern......
God träningskompis/klubbkompis lämnade oss och familj som en blixt från klar himmel. Bara 46 år med hela livet framför sej. Varför det????? Hur kunde det hända?????? :-(
God agilityinstruktör med härligaste skrattet och en osviklig analysförmåga. Tillika norrman.... Bara borta...... Vad roligt vi har haft på hans kurser genom åren....

Näe, nu får det vara slut!

Nu e det liiiite tungt.....

Nu e det en sån där period.... Ni vet, när eländet börjar så slutar det inte.... Det gör ju det tack och lov, men just nu, mitt i skiten, känns det tuuuuungt......

Började med lelle Nesse å hans rygg. Efter årets bottentävling i Lund och den "lugna" kraschen i långhoppet insåg jag att nu är det dags för Hel Hund. Måste ju vara en envis sträckning tänkte jag. Oh nej... fina mjuka muskler men öm 6-7 kotan. Iväg till veterinären där röntgen visade hälften så stort mellanrum mellan 6 och 7e kotan.. God natt... Och likadant nere i ländryggen. (heter det så på en hund???)
Diskbråck. Nu har han vilat i nästan 3 veckor och äter Rimardyl. Märker stor skillnad även om han inte visade mycket innan i "det vanliga livet".
Agilitykarriären är i värsta fall över. Är mer liss över det än jag trodde, men lydnad och rally ska kunna fungera. Får börja träna så smått nästa vecka, men vi har MINST 7 veckor kvar med Rimardyl och om 3 veckor ska han börja simma. Låååång rehab, men jag tänker inte jäkta. Min ögonsten ska ha alla chanser i världen till att bli så frisk han kan!

Mira är stendöv. Svårt att lära henne handtecken, ofta räcker hon fingret och går och gör det hon själv vill... ;-). Men känns inte riktigt lönt att hårdträna något, även om agilityn faktiskt går hyfsat. Hon är ett charmtroll, och börjar få fler och fler egenheter såhär på ålderns höst. :-D

Också är det hallaballo på jobbet. Förändringsarbete som det så vackert heter. Vi åtta ska bli 4. Hur det slutligen kommer att slå har vi inte en susning om, men risken är stor att jag måste ut i verkligheten och hitta ett annat jobb. Känns väl inte riktigt tjolahopp, man är ju på fel sida om 50-strecket..... Men först ska beslut tas "på riktigt", vi ska mappas in i de tjänster som finns kvar, de som inte får ska i omställningsarbete, kretsning och hela baletten och efter det får man lappen. Suck.... Känns för jävligt, jag gillar mitt arbete och framförallt mina kollegor! Inte kul att slåss om jobben tillsammans med dem.....

Och så har cancern ännu en gång slagit sönder en familj. Sorgligt och tungt. Mina tankar går till dem som är kvar och påminner mej samtidigt om hur tacksam jag är, det allra viktigaste är ju hälsan. Blir man sjuk, eller en i ens närhet blir det förlorar ALLT annat betydelse....

Nu är det sommar. Valet är att njuta och ta skiten som det kommer, eller gräva ner sig. Jag väljer det första.

Fy vad deppigt... snyft....

Efter alla konstiga krascher tog jag lelle gossen och åkte till Hel Hund. Tänkte att det kanske var en sträckning.... Men nä... Alla muskler OK. Något högställd bak bara, vilket kan vara förklaringen till att det är så svårt att muskla honom där. Bra rörelser, ingen hälta, men inte så sviktande i ryggen. Sen kom ryggkollen... :-(. Bara att beställa tid i Gylle med detsamma. Kota 6 och 7 var inte de populäraste delarna att trycka på....
Väl i Gylle blev det röngen och jodå... avståndet mellan kota 6 och 7 är hälften av avståndet mellan de andra kotorna. Även en förändring nere i ländryggen. Tecken på lätt diskbråck.... Supervila i 14 dagar med Rimardyl och sedan ny röntgen där man sträcker ut ryggen om jag fattade det rätt. Så nu är lelle gossen kontorsråtta på LFV och sitter i bur heeeela dagarna. Stackars liten, han är såååå uttråkad nu.
Prognosen är dock god, Veterinären trodde absolut att vi är tillbaka i fin form, men det kan ta tid. Rehab hela sommaren, börja träna lite smått till hösten... Åh, vad trist!!!! :-(
Har avbokat tävlingar och boende till alla roliga evenemang heeela sommaren. Mira får ta över i lydnadskursen, vilken hon säkert väldigt gärna gör. Och oj, vad mycket tid jag plötsigt fått...... Suck. stön, deppigt, elände, skit, fasen, och alla andra mer uttryckfulla eder man kan komma på.... Vi som ÄNTLIGEN kommit igång ordentligt!
Nu blir ögonstenen ompysslad och bortklemad och kommer att bli en odåga innan det är är klart..... Kackas lelle Nesse ju.... :-(

Suck, diskbråck....

Efter Gåsahoppets krasch i oxern och efterföljande krascher i långhopp har min magkänsla sagt ifrån om att nåt e fel med Nisseponken. Men mellan varven har han ju gått extremt bra så kanske inte varit nåt? Och som folk sagt: Du vet ju hur Nisse e.......
Bestämde mig för att åka till Hel Hund i Staffanstorp då jag var övertygad om att det sitter i musklerna. Där konstaterades att han rör sig fint, inga spänningar i musklerna, något högre bak (vilket kan vara förklaring till att han har svårt att bygga muskler bak). Nähä? Men så kom vi till ryggkotorna... 6e och 7e kotan var inte sååå kul att klämma på tyckte Nisse. Faktiskt inte alls. Hade han inte varit så himla snäll hade han nog talat om det med besked..... Såååå, ingen behandling där, utan telefon till Gylle. Å där var vi igår och röntgade.
Mellan 6e och 7e kotan är mellanrummet mellan kotorna betydligt mindre än mellan de andra kotorna. Och ett ställe till längre ner mot svansen.... F-n....... Tecken på diskbråck....
Vetten ville inte pilla för mycket, så nu blir det vila och Rimardyl i 14 dagar innan nästa röntgen där han får lugnande först och sedan sträcker de ut ryggen. Beroende på resultatet sedan så kan det bli MRI-röngen. Men nu gäller vila och stillhet i 14 dagar och inga tävlingar alls på läääänge.... Åh, vad trist..... Stackars lelle gosen...
Idag är han med på mitt jobb. Ligger i bur och "vilar"....... Hahaha.... :-/
Så nu har jag avbokat tävlingsstarter och kurser. Vad ska jag nu göra på helgerna med all tid som plötsligt blev "ledig"??????? Jaha! Bygger vi uterum? Ogräs????? Stäääääda? Va?

Ojdå....

Inofficiell tävling i Lund igår. Mira Plutt efteranmäld till Hoppklassen. Lilla Hjärtat vad hon var duktig! MEN som jag får peeeka och vara TYDLIG...... :-) Kul hade vi iallafall! <3 p="">Nisse gick också bra i Agilityklassen efter en seeeeg start.... Inga tidsfel och en tredjeplats!
Sen började cirkusen....
Det går ju inte speciellt fort i Lund... Har aldrig gjort, men 100 starter på 5 timmar.... Låååång väntan..... Och mycket beroende på den tråkiga cirkus som startade i och med den gemensamma banvandringen i Hoppklassen. Banan var... tja... märklig. Trångt här och där, 8 pinnars slalom och avstånd som icke passat på officiell tävling. Gick omkring där i min värld och konstaterade att för mina småhundar skulle det väl gå, men de stora fick man nog ta det lite försiktigt med. DÅ började tjafset!
En klick tävlande protesterade högljutt och framförde sina åsikter på ett, till slut, inte alltför trevligt sätt. Och domaren lät sig ju icke rubbas, så stämningen blev tråkig. Himla argumenterande och efter en lång lång stund startade tävlingen. Någon skapade sin egen bana i protest med inte alltför bra resultat. Andra svalde och körde på med betydligt bättre resultat. Sen började tjafset IGEN!!! Och när M skulle starta blev det istället en andra banvandring för oss..... Och när det äntligen var Nisses tur landade han mitt i långhoppet och blev diskad.... I min värld 5 fel men i domarens värld vägran och jag skulle tagit tillbaka och tagit om.... Kände att jag fick lite av hans irritation där.... Ny andra banvandring för small och där gick Mira felfritt på hinder men lite tidsfel! Jätteroligt och det lyfte hela den tråkiga stämningen för min del!

Trist med domare som inte skulle dömt alls (tycker jag). Hoppbanan var inte alls bra, något av det märkligaste jag sprungit faktiskt. Men den var den inte omöjlig (vilket de duktiga ekipagen visade) OCH det var en inofficiell tävling, och till slut är det så att den faktiskt auktoriserade domaren är den som dömer och fattar beslut. Bara att köpa läget liksom.... Namnet på domaren har varit känt sedan länge.

Att då komma med " jag som faktiskt ska tävla på Landslagsuttagningen om en vecka kan inte träna på en sådan här bana...." "Detta slalomet passar inte alls in i min träningsfilosofi" "Om du vinklar slalomet och böjer ut tunneln blir JAG nöjd....", "Jag kan absolut inte göra en sådan sväng där som du rekommenderar".
Och sedan: "Fnys - blåbärsstandard...."
Säkert rätt på alla sätt och vis, det ifrågasätter jag inte alls, men det är då faktiskt upp till det ekipaget att själv bestämma hur man ska göra. Starta, eller skita i det.....Tänk om alla ska ifrågasätta alla banor utefter sitt sätt att köra på?

Vem bestämmer????? Och för vem är tävlingarna? Inofficiella tävlingar kan vara hur som helst och är INTE automatiskt träningstävlingar för elitekipagen! Om man nu inte speciellt vill ha just den sortens tävling just den gången. Är det meningen att de allra duktigaste ska diktera villkoren för alla oss andra gräsrötter? Varför i hela friden åker dessa ekipage runt på de små inofficiella tävlingarna om de ändå inte tycker sig få vad de vill ha?

Nu blev det bara otrevligt och långdraget och irriterat. Stackars tävlingsledare som skulle examineras... :-(

Och jag har lärt mig att inte anmäla till fler tävlingar för denna domare....

Puh. men kul var det! :-)

Jag tycker INTE om tävlingsförberedelser. Kontrollfreaket tittar fram och jag är fullständigt utstörd fram till att första start är på plan.... Men då är det bara kul! Tyvärr har jag ett par gånger råkat ut för att när jag har prisutdelning börjar banvandringen i tvåan... ;-) Och kloning är ju inte min grej och utan mat i magen har jag eländigt svårt att fokusera. Men det gick bra! Alltihop!
Tävlingen flöt på som vanligt! Lite kul med elen... Har ju "för h-e inte funkat" via elstolparna på plan på ett par år och inte 17 var det lagat iår heller..... Dra kablar å skit över hela planen och jämmer och elände....Men så kom vår alltiallo Olle. Och frågade om vi slagit på strömmen.... Vaddå???? Slagit på????? Åsså visade han kontakten till elen i stolparna.... Ridå............. Hahahahahahaha!

Nisses tävlande är jag supernöjd med! Två lopp utan tidsfel! Ett förargligt kontaktfältsfel i A, men efter att Svartingen suttit i bilen heeela förmiddagen och lyssnat på sin mattes väna stämma över nejden och varit jätteledsen så samlade han ihop sej hyfsat bra. Jag menar, jag var ju inte heller på topp med alla funkissysslorna i huvudet. Glad är jag och ser såååå fram emot fortsatta säsongen! :-)

Å vann på lotterna gjorde jag. 3 burkar go´sill från Smygefisk. Jag som aldrig vinner på lotter. Mums!

Å mina pågar var med hela dagen. Och hade nog ganska trevligt även om jag "tvingat" dem dit 06.00... Det är tur att vi har nära och kära som ställer upp när det krisar. Och grannklubbar! Det här hade ju inte gått att köra runt utan dem! Heja Ystad!!!!!

Snart dags för Gåsahoppet inomhus. Inte det bästa jag vet, men vi gör så gott vi kan! :-)

Hörs! :-)

Lite besviken....

....är jag allt på de av våra egna medlemmar i klubben som inte ställer upp på vår Jubileumstävling.... Många har meddelat skäl som självklart är OK. Man kan ju inte alltid pussla ihop livet som man själv vill. Födelsedagar, resor eller tom det där inkräktande jobbet har ju sin tid....
MEN när man kräver att få service på klubben, men sedan inte ens orkar svara när man ber om hjälp, då är det botten!
Sedan finns det personer som ALLTID ställer upp! OCH tar med sig släktingar och vänner! Heder åt er! Det är tur att ni finns! Annars hade den där servicen och engagemanget varit illa ute....
OCH lite pinsamt.... Våra grannklubbar ställer upp som funkisar! Ystad med en hel drös och Malmö med någon. Heja er! Så ska det se ut! Vi är ju inte enskilda öar, utan ska ju kunna ställa upp både hemma och borta om nöden så kräver. Allt är ju till gagn för det roligaste vi vet.... HUNDSPORT! :-D Tack snälla ni! Ystad, ni kan räkna med mej iallafall på lördagen på er sommartävling!!! Ev på söndagen också om "livet" kan pusslas om.....

Tisdagsträningen blev en fartfylld historia. Jag vet inte vad som hänt, men det är ett helt annat driv i pågaslasen. Inte är vi uppe i racerfart, men motivationen och fokuseringen är på uppåtgående och så länge jag känner glädje och förväntan hos honom är jag så nöjd så!!! :-D Hindersäkerheten är ju hans stora + och min handling börjar nog bli bättre också. Målet för säsongen är att få till iallafall några lopp utan tidsfel! Och att det blir bättre och bättre allteftersom säsongen går framåt....
Jissess vad jag vill tävla!!!!

Igåååång! På riktigt!

Nu har den lille svarte å jag börjat på Lydnadskurs! Så himla kul med duktiga Charlotte och Marie som instruktörer. De kompletterar varandra perfekt och kommer med massor av goda råd och inspirerande tips. Och Fnisse är på hugget och jag tror minsann att han tycker det är lite kul faktiskt.... :-D. Målet är att kunna gå ett helt pass utan att varken han eller jag lägger av rent mentalt....  Ska träna på klubbtävlingarna i vår tänkte jag, helt utan resultatmål.

Till helgen, närmare bestämt på lördag har vi vår Jubileumstävling. MEN vad svårt att engagera klubbmedlemmarna att ställa upp som funktionärer. Himla tur att våra grannklubbar, då speciellt Ystad ställer upp! Det värmer i hjärtat! :-) Nåja, många av våra egna i de andra grenarna har faktiskt anmält sej, värre med de som tränar agility..... Vi får nog jobba på det här till nästa tävling, kanske låta funktionärssysslan ligga som ett kurstillfälle?

Sitter och funderar lite på Svenska Agilityklubben. Är lite kluven. Kommer att gå med "bara för man ska", men det är nog inte konstigt att inte fler gått med! De går själva ut med att halva budgeten går till Landslag och Mästerskap. Hur stor procent av de agilityaktiva har reell nytta av det????? Ingen i dagsläget på vår klubb lär komma med i ett landslag. Kanske om något år, men inte nu. Hur många SM-ekipage har vi? 1....... HUR ska jag motivera våra tränande i måndagsgruppen eller på fortsättningskursen att gå med, när jag inte kan säga vad de får som de inte får idag med enbart ett medlemsskap i SBK? Det är så elitfixerat i den nya klubben med ett fåtal aktiva "talespersoner" så jag är rädd för att om inriktningen inte breddas så lär klubben få problem.... Det sägs ju också att "150 spänn om året är väl piss i Missisippi" men det är ju inte riktigt sant. 10kr/start går ju också till den nya klubben (vare sig man vill eller ej....), så startar man mååånga gånger under ett år blir det en hel del pengar man betalar till Landslag och Mästerskap.......Nja, är som sagt vääääldigt kluven till det här.... En bra sak är ju att de tagit tag i domarutbildningen och ska utbilda vad jag förstår 20 st iår. Det behövs, för de gamla rävarna slutar ju döma, eller så börjar man som tävlande bli lite trött på vissa.... Och det börjar bli svårt att anlita dem, för de rackarna vill ju tävla själva också... ;-) Till hösten t ex tar vi in en dansk. Han e bra, så det gör ju inget alls, men vi måste ju kunna täcka själva.Nä, ett nytillskott hade verkligen suttit fint!

Snart åker dotten till Fiji minsann! Vilken drömresa! Är inte ett ögonblick avis.... oh nä.... tro inte det.... ;-)

Åsså var vi igång

Trevlig tävling i Staffanstorp i helgen. Det verkade visst vara SlöNisse jag fick med mej.....  Och raketMira! :-) Jädrans vilket tryck hon hade! Men... hon ser ju inte så himla bra så slalom gick inte...
Men vad kul det var att köra henne! :-D :-D
Nisse nollade Agilityloppet, men med de där förargliga små ynkliga tidsfelen. Hopploppet blev det disk  på sista hindret, vet inte vad jag hittade på. Men det gick inte snabbt där heller. Fasen också, det har ju funkat på träning....
Nya tag! Nu har vi ju anmält till tävlingslydnad också... :-/..... Kurs under våremn med tävlingsstart kanske under hösten???? Ja, finnes det bara motivation i hundskrället så.... (vilket fritt översatt betyder: Matte, se till att din söta lilla vovve är motiverad och gör allt för dej.... :-/)

Härlig vårsol!

Är såååå underbart at promenera i solen! Tycker om just den tiden på året då det vänder och det inte är för varmt. Lite markdimma och soldis, vindstilla och solen värmer lite. Ljuvligt! :-)

Var och fick massage hos Bodil igår. Härligt! Total avslappning  och både höft och rygg har blivit bättre. Nu börjar jag kunna träna de små jäkla musklerna som ställer till det ibland. Resultat märks nästan direkt!

Lelle Nesse ska börja simträna. 3 ggr har vi bokat, sen får vi se om han trivs med det. Kanske vi provar Treadmill också, men han måste vänja sej vid att vara i vatten iallafall.  Smnart dags för årets första tävling, inoff i Staffanstorp. Ska bli kul, men i allmänna villervallan anmälde jag Mira också ju. Och hon är banne mej inte klok! Fyllt 11???? Hahaha, var det inte 2 eller 3? Och vilka "bra"egna banor hon kan komma på.... Ja, det blir en upplevelse minsann.... Är mentalt beredd på hellre än bra med disk som resultat! :-D :-D :-D

Vad seeeeg jag är......

Har ingen ork liksom att ta tag i träneriet, vare sej med mej själv eller hundarna.
Tisdagsträningen funkar ganska bra, i veckan var t ex Nisse alldeles otroligt fokuserad. Mira var också med, men det var mest hallaballoooo..... Kära nån, har anmält henne till Staffanstorp.... Det kan bara sluta på ett sätt.... :-D

Däremot har promenerandet tagit fart, om man nu kan räkna det som träning. Hade en våldsam benkramp i helgen och var så illa tvungen att gå och gå och gå för att mjuka upp musklerna, så det blev en 7km-runda i Torup i saaaakta mak i lördags. Härligt! Fika med såklart.... Igår blev det 5 km strandpromenad med möte av de vanliga löshundarna.... Oh, vad jag blir trött.... Orkar inte ens tjafsa med ägarna längre.....
Nu börjar krampen släppa men har då ersatts av en "träningsvärk" som heter duga. Så det blir stående på jobbet idag minsann. Får nog hoppa över träningen imorgon, springa finns inte på kartan...

Lite lydnad på gräsmattan blev det också igår, och faktiskt.... Lite attityd minsann hos den svarte lille knasbollen. Blir ju eventuellt träningsgrupp i lydnad i vår och ser såååå fram emot den!

Då var det dags att vakna upp...

Vad jag hatar snö på tvären, slask, halka, kyla och blåst. Blir helt utstörd. Ont i kroppen och för all del knoppen också.... Nu är regnet tillbaka, deppigt det också, men man kan iallafall gå utan att vara rädd för att bryta benen av sej!
Vinterträning? Nja, det har väl varit lite si och så med det... Jobbet har inkräktat för mycket på fritiden som det så vackert heter. Men lite har vi hunnit med. Någon tisdag där oftast Jana har haft med sig toppenbanor och sedan någon lördag. En lördag hyrde vi in Victoria Silfverberg. Jag blir så jätteinspirerad av henne! Inga konstigheter, men handfasta tips som genast ger resultat. Plus inställningen "Alla kan"! Inga märkliga handlingsystem man måste hålla i huvudet utan sunt förnuft och praktisk tillämning av bästa alternativ.... Och det är just det där med att ha flera alternativ att välja mellan som jag tycker om!
Och Nisse är nog någon sekund snabbare. Och jag har nog fått lite mer bra handling i ryggraden. Bådar gott inför säsongen. Men framförallt är det nog min inställning som blivit lite sundare. Att tillåta mej själv att misslyckas och ha roligt iallafall! En STOR vinst i det lilla......

Rally har vi inte tränat alls. Är sugen på att åka med Bodil till Danmark och tävla, men då MÅSTE man ju träna... Plockat fram klickern iallafall och börjat om med backa framför.  Bara det tar nog en stund... Nästa att träna är startproceduren så att vi båda känner förväntan inför ett "lopp" och inte som nu bara skräck....

Lydnad???? Hm.... Ja, har faktiskt en tanke på att träna in tvåan med Mira och starta under senvåren.... Och Nisse i ettan. Det är bara den där räliga platsliggningen jag har ångest inför.... Händer något där med Nisse kan jag lägga ner tävlandet i ALLA grenar för då kommer han aldrig att gå in på en tävlingsplan mer.... Vi får se.... Man kan ju tävla på klubbtävling, men där är ju platsliggandet ännu svajigare med alla ekipage som ska "prova på"..... Nej, usch, vet inte hur jag ska göra....

Ska man gå igenom målen jag hade för i fjor nådde jag ju iallafall det roligaste! Mira, mitt Pälshjärta klarade ju RLDM! Trots krasslighet i somras! Och vi hade ju en 100 poängsrunda. Nöjd! Nöjd! Nöjd!

Däremot nådde jag ju inte agilitymålen med Nisse. MEN det var dumma resultatmål som bara gjorde mej deppig. Tänker sätta upp helt andra mål iår och ta det som det kommer! Detsamma gäller Rallyn, där jag gick fram alldeles för fort och inte tog fasta på att det måste vara ROLIGT! Fy skäms Anneli!

Nä, nu tar vi nya tag, tränar ordentligt (både hund och sej själv....) och HAR ROLIGT! Mina Pälsar är mina ögonstenar . Framförallt är de mina vänner, tröstemoppar och min stora glädje! :-D. 2014 ska bli ett riktigt bra år! Eller hur?